fulltext - DiVA Portal

Dygdernas fallDouglas den Vyl (1993) gör en intressant betraktelse övermoralutvecklingen. Enligt hans syn har dygderna tappat mark genomen polariserad utveckling. I liberala samhällen finns huvudsakligenblott två typer av värden; preferenser och rättigheter. Denhuvudsakliga förändring sker genom att sociala dygder omvandlasmot personliga preferenser. Grundinställning till preferenser ärtolerans, ett accepterande av olika personers val, snarare än etthyllande av vissa preferenser över andra. Den motsatta tendensen äratt andra dygder omvandlas till universella rättigheter. De liberalarättigheterna åtnjuter inte bara tolerans utan också i viss mån respektoch därför söker ickeiiberala värderingar att gestalta sig som nyasorters rättigheter; ofta under beteckningen 'sociala rättigheter'.Dygden att giva ersätts aven social rättighet att få.En annan aspekt på utvecklingen är att moralbud har förändrats frånkrav på den egna individen till krav på andra. Moralen kommer inteprimärt från aktören själv, utan är snarare omvärldsgenererad('demand-sided') genom att andras rättigheter resulterar i plikter somagenten åläggs. I klassisk tid var etiken mer aktörsorienterad('supply-sided') med sin inriktning på eudaimonia. Hos mångafilosofer var det huvudsakligen rättvisa som var enomvärldsgenererad plikt (Hos Platan var även den aktörsgenererad).Huvuddragen i den Uyls bild överensstämmer i sina huvuddrag medmånga andras. Peter Singer visar redan i titlarna på två av sinaböcker, 'The Expanding Circle' (1981) och 'Hur skall vi leva - Etik iegennyttans tid' (1997), hur han ser två skilda färdriktningar i tiden.Vad som skiljer olika bedömningar åt är snarare vad som är bra ochvad som är olyckligt i denna utveckling.Inte minst de teologiska dygdernas (tro, hopp och kärlek) fall kanskemotiverar en spontan saknad om dagens värld upplevs somdesillusionerad och hård. I det sammanhanget kan det vara bra atterinra sig att denna den mest substantiella urholkningen av dygd haren positiv sida. Religionen har minskat som konfliktorsak. Tidigaresågs en gemensam tro som inte bara fundamental för personen självoch hans förmåga att välja den rätta vägen i livet. En gemensamreligion sågs också som ett fundamentalt villkor för samhälletssammanhållning. Nu är rätten att välja religion en högaktad rättighet,men själva valet och dess konsekvenser ses som en personlig62