fulltext - DiVA Portal

En sådan prudentlig reciprocitet tycks mig inte ha några problem medkonsekvens. En regel som tillämpas strikt har vissa fördelar itydlighet. Den har också fördelen att överensstämma mer med andraförslag på dygder och moralprinciper. Men den överensstämmelsenimplicerar också en rad svagheter. En strävan att följa principer tillvägs ände motiveras ofta av fördelar att argumentera strikt i denfilosofiska debatten snarare än som realistiska utfästelser ombeteendet. Uttalanden som alltid, aldrig, 'oberoende av hur andrahandlar' utlovar en mekanik som strider mot en måttfull realism.Varje beslut tas utifrån en plats i en process ('somewhere' inte'nowhere' enligt exempelvis Bernard William 1985, PatriciaWerhane 1999), inte i en oåterkallelig beslutspunkt. Enhandlingslinje bör inte tillämpas mekaniskt utan kontinuerligtmotiverad. Tron på en absolut moral är en förledande illusion och detfrämsta skälet för en sådan tilltro är att detta ses som det sista hoppetför ett civiliserat samhälle. Min bedömning är att en absolut moralvarken är möjlig eller nödvändig, samt att en strävan mot en sådanmoral är destruktiv.2.5 Sfärernas historiaOfta kan man få en ökad insikt om man ser på en företeelse ur etthistorisk perspektiv. Det självklara i dagens moralsystem blir intelängre så självklart och en del alternativ som en gång lyckatssatisfiera en rad villkor framträder och framkallar frågan vad det varför förändring i villkoren som fick systemet på fall. Många pendlarmellan att se etiken som stundtals eviga värden och stundtalsgodtyckliga trender, men det tycks finnas en del systematik.Både anhängare och motståndare till integritetsfilosofi är överens sålångt som att denna är en relativt ny företeelse. Dess förstagenombrott var i antikens Grekland och dess storhetstid började medden nya tiden. Centralt i integritetsfilosofi är mänskliga rättigheter iolika former vilka konfronterar synsätt där individen har en merunderordnad roll. Betoningen på rättigheter kontrasterade traditionellmoral som sade mycket lite om rättigheter men desto mer omskyldigheter. I 11ög utsträckning kan integritetsfilosofin ses som enöverflödsfilosofi i ett samhälle där det finns 'frihetsgrader' och dessaanvänds i viss utsträckning för att öka frihetsgraderna ytterligare.Kontrasten blir stor mellan en reflekterande atensk medborgare och54