fulltext - DiVA Portal

samarbetar med. Undantaget är om det jämlika kravet är kopplat tilljämlika erbjudanden också när personen har förstarollen själv. Dettatycks inte heller vara ett lönsamt rykte för personen. Han är populär iförsta rollen när han gör den större insatsen (men bara får halvaförtjänsten), men undviks när han gör den mindre och begär en likaandel.Ett optimalt rykte tycks vara någon pllnkt mellan extremerna att denförste får allt och att den förste inte får något utöver den andre.Någon sorts rättvisa mellan insats och utdelning blir den bild man villförmedla till andra och faktiska beslut genom sitt spelbeteende är ettsätt att förmedla det budskapet. Detta är något grovt hur majoritetenspelarna faktiskt tycks ha agerat vid givandet av sina R-värden. Detverkar också som de, när de satte sina P-värden, tycks förutse att deandra spelarna skulle handla på ett liknande sätt vid beslut av sina R­värden. Det tycks finnas en förståelse och förväntan av vad somhänder fast detta är kraftigt avvikande från spelteorins analys.En erfarenhet är att många Responders accepterar en budnivå från endator som de förkastat om budet kommit från en mänsklig Proposer.(Camerer & Thaler 1995 s 215). Detta kan förklaras med att man inteser datorn som en rival eller också att eventuella åskådare inte serdatorer på det sättet, varför Respondern kan ta emot en ringa skärvutan att ses som dum eller undergiven.Faktorer bakom skilda val av olika försökspersonerMin analys av Carter och Irons försök visade att bufferten var mycketlikartad i storlek mellan deras grupper (färska ekonomistudenter,erfarna ekonomistudenter, färska icke-ekonomistudenter och erfarnaicke-ekonomistudenter). Vad gäller buffertens placering så hadeekonomerna högre P- och lägre R-värde, medan icke-ekonomernahade värden som var mer lika varandra i storlek. Den sociala faktornhade ett inflytande, men det är svårt att se ett inflytande för ett striktspelteoretiskt resonemang. Det fanns en fråga i experimentet eftervad försökspersonen ansåg vara ekonomisk teoris förslag på lösning,men de svaren visade på ringa förmåga att tänka i de banorna ocksåbland ekonomerna (endast 44% av ekonomerna angav det rättaProposervärdet liksom 29% bland icke-ekonomerna). Bland färskaekonomistudenter var det fler som angav den egalitära lösningen ändet teoretiskt korrekta svaret.IV: 64