Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

vägleder handlandet? Och vad vet vi egentligen om individens förmåga att hantera dethandlingsutrymme som dessa flexibla arbeten medför?Problematiseringen: Frågan om det goda som förmågan att hantera det flexiblaDe förändringar som arbetslivet för närvarande genomgår beskrivs ofta vara likagenomgripande som när en gång industrisamhället tog form under det förra seklet(Castells, 1998). Till skillnad från industrialiseringen präglas samtidens övergång tillkunskaps- eller tjänstesamhället emellertid inte av samma enhetlighet i utvecklingen.Karaktäristiskt för det postindustriella samhället är snarare differentiering ochheterogenitet, vilket kommer till uttryck också i arbetslivets sammansatta och i vissastycken motstridiga utvecklingstendenser (se t ex von Otter, 2003 för översikt).Analyser av dagens arbetsliv pekar på en polarisering mellan å ena sidan kvalificeradeoch autonoma arbeten och å andra sidan okvalificerade yrken som istället tenderar attbli alltmer rutinmässiga och standardiserade. I vissa rapporter framhålls att denexpanderande tjänstesektorn innebär en tilltagande professionalisering ochflexibilisering av arbetslivet (le Grand m fl, 2001) medan andra pekar på vad sompopulärt kallas för McDonaldiseringstendenser (Ritzer, 1998). Det senare avser ettåterinförande av standardiserade och rutiniserade arbetsuppgifter med föreskrivnaregler och exakta anvisningar för så många situationer som möjligt. Dessaarbetsorganisationer bygger på utbytbarhet av individer och lämnar lite utrymme förden enskilde individens tänkande och lärande. Den motsatta utvecklingslinjen kansamlas under beteckningen flexibla arbeten (Sturesson, 2000), och kännetecknasistället av decentraliserade beslutsprocesser, avreglering och arbetsuppgifter med höggrad av komplexitet som ger individen större ansvar och möjlighet att själv styra överarbetet. Även denna utveckling mot integrerade och avreglerade organisationsformerpräglas emellertid av motsättningar. Samtidigt som vissa studier visar positivasamband mellan den här typen av decentraliserade organisationer och utfall såsomeffektivitet, välbefinnande och kompetensutveckling, finns också motstridiga resultatsom indikerar att tidspress, hög arbetsintensitet och alltför omfattande informationsflödeinnebär att villkoren för lärande och kompetensutveckling inte är så gynnsamma(Döös, 2004; Lundgren, 2002).Flexibilitet utgör tillsammans med kompetens och lärande nyckelbegrepp i dagenssamhällspolitiska debatt (se t ex SOU, 1999; EU-memorandum, 2000). Omvärldsförhållandenpräglade av snabb teknisk utveckling och ökad konkurrens sägs fordraflexibilitet och utvecklingsförmåga både av företag och individer, och kompetens harliksom det livslånga lärandet kommit att betraktas som en nödvändighet föranpassning till en föränderlig arbetsmarknad (Garsten & Jacobsson, 2003). Men det ärinte enbart eller kanske ens primärt produktionsekonomiska överväganden av dettaslag som kommer till uttryck i retoriken. Begreppen är i sig positivt värdeladdade ochrepresenterar mer eller mindre explicit föreställningar om någonting gott och gynnsamt– såväl vad gäller företagens effektivitet och produktivitet som individensvälbefinnande och utveckling.2