Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

omgivningens krav och individens kapaciteter betraktades som särskilt betydelsefullaaspekter (Aronsson, 1987). En bärande tanke med det goda arbetet var att skapaarbetsförhållanden som inte enbart eliminerade negativa effekter av olika fysiska ochpsykosociala arbetsmiljöfaktorer, utan som också främjade välbefinnande, utvecklingoch produktivitet (Aronsson & Hagström, 1993). Tydliga uttryck för detta finns i densk Human Relations-skolan, där de informella sociala relationernas betydelse förarbetsprestationen betonades. Med arbetsplatsen betraktad som ett socialt system ochde anställda som emotionella varelser styrda av grundläggande sociala behov, byggdegrundprincipen på att tillfredsställa individens behov av trygghet, tillhörighet ochtrivsel. På detta sätt skulle de anställdas engagemang i och motivation för arbetet öka.Parallellt med att innebörden av det goda arbetet vidgats från att ursprungligen hagällt arbetsvillkoren i industriella arbeten till att omfatta alla typer av arbeten, harbetoningen i allt högre grad också kommit att läggas på ”det utvecklande arbetet”. Motbakgrund av arbetslivets utveckling mot alltmer komplexa, kunskapsintensiva ochflexibla verksamheter har möjligheten att upprätthålla och utveckla kompetenser i detdagliga arbetet hamnat i förgrunden både av produktionsekonomiska ochhälsobefrämjande skäl. Förvärvade kunskaper måste hela tiden förnyas för att främjaenskilda anställdas och företagens utveckling. Arbetsförhållanden som gynnar ettfortlöpande lärande anses också bidra till att motverka stress och arbetsrelaterad ohälsa(Ekberg, 2000; Forslin & Kira, 2000). Denna tonviktsförskjutning kommer bl a tilluttryck i de idag vanligt förekommande resonemangen om hållbara arbeten och ettuthålligt arbetsliv (Docherty m fl, 2002).Oavsett om tonvikten ligger på utveckling eller hållbarhet handlar synen på detgoda arbetet ytterst om att nyttja mänskliga resurser på ett både för individen ochorganisationen optimalt sätt – dvs på ett sådant sätt att mänskliga behov och resurserbåde tillgodoses och kontinuerligt återskapas så att det gynnar verksamhetensproduktivitet och effektivitet. Med mänskliga resurser avses i dessa sammanhangvanligen de kognitiva, emotionella och fysiska resurser som ligger till grund förindividens arbetsprestation, personliga utveckling och välbefinnande. Det goda arbetetkan därmed sägas stå för att de psykologiska och fysiska förutsättningarna för(åter)uppbyggnaden av dessa personliga resurser är goda (Barklöf, 2000). Arbetsmiljöforskningenhar under flera årtionden studerat och sökt utarbeta både teoretiskaoch praktiska organisationsmodeller i syfte att integrera produktions- ochkvalitetsförbättringar med individens välbefinnande och utveckling. Även omföreställningarna om människans behov i viss mån har varierat och formulerats ienlighet med kraven i det rådande produktionssystemet (se vidare Allvin, 1997), finnsinom den arbetsvetenskapliga forskningen och teoribildningen också en betydandesamstämmighet kring grundläggande drag och principer i det goda utvecklandearbetet.Vad säger forskningen?Litteraturen som ur olika perspektiv belyser vad som utgör ett gott arbete äromfattande. Även om tonvikt och fokus i olika utsträckning skiljer sig åt är6