Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Om superkomplexitet och komplicerade arbetsuppgifterI fallstudierna framträder också aspekter av komplexiteten som så att säga går utöverförmågan att hantera intellektuellt komplexa arbetsuppgifter, som handlar om vadBarnett (1999) kallar superkomplexitet. I båda fallstudierna, och i synnerhet förfrilansarnas del, framgår som tidigare beskrivits att utförandet av arbetet fordrar att dehanterar inte bara sådant som är direkt kopplat till lösandet av specifika arbetsuppgifter.Det handlar också om att hantera relationen mellan arbete och övrigt liv.Med detta följer att arbetet fordrar ställningstaganden av ett mer personligt ochvärderingsmässigt slag, som t ex handlar om vad som ska prioriteras, vad som är ”rätt”och ”fel” och vad de bör respektive vill. Detta i sin tur innebär att deras egnapersonliga värderingar inte alltid överensstämmer med omgivningens krav. I resultatenframgår att det uppstår krockar mellan sådant som de själva tycker om och vill ochsådant som mer förefaller höra ihop med en skyldighet eller plikt att göra vad som ärrätt. Superkomplexiteten i detta handlar om att det ytterst är upp till den enskildefrilansaren och tjänstemannen att så att säga integrera och hantera detta för att kunna taställning och slutligen avgöra hur de ska agera.Detta i sin tur skulle i enlighet med Frese och Zapf (1994) indikera att deras arbeteninte bara är komplexa utan snarare karaktäriseras av att vara komplicerade. Med dettaavses att arbetet kräver beslut och egna ställningstaganden oavsett om individen självönskar det eller inte. Att frilansarnas och tjänstemännens arbeten därtill präglas avoförutsägbarhet bidrar ytterligare till att göra dem komplicerade. För tjänstemännensdel handlar det om ständiga revideringar och kontinuerlig hänsyn till förändradeförutsättningar som ofta tvingar dem att lägga om sina arbetsplaner. För frilansarnahandlar oförutsägbarheten mer om en ovisshet som har att göra med uppdragens(korta) framförhållning och omfattning, och inte på samma sätt om anpassning tillförändringar under arbetets gång. För dem är ovissheten istället i hög grad kopplad tillden ekonomiska situationen. I synnerhet i frilansfallet finns också påtagliga tendensertill vad Frese och Zapf (a.a.) beskriver som en inadekvat komplexitet som har att göramed egenföretagandet. Att vara sin egen betyder att det inte räcker med att vara enskicklig journalist. Det fordrar också att de är kapabla att sköta det egna företaget medallt vad det innebär av ekonomi, marknadsföring och IT-frågor, och detta är något somupplevs som betungande av de allra flesta.Pseudokontroll? Om vertikal anpassning och horisontell självständighetMed ett handlingsteoretiskt synsätt betraktas komplexa, kvalificerade arbetsuppgifterav det här slaget i allmänhet medföra ett handlingsutrymme som ger god egenkontroll iarbetet (Aronsson, 1990; Karasek & Theorell, 1990). Detta torde särskilt gälla förfrilansarnas vidkommande, som planerar och lägger upp arbetet i princip helt på egenhand. Resultaten från fallstudierna indikerar emellertid att kontrollen vare sig förtjänstemännens eller frilansarnas del är så genomgripande som den i förstone framstår.För tjänstemännens del handlar detta bl a om att makten över uppgiftsformuleringenåtminstone formellt sett åvilar organisationsledningen, och för frilansarna gäller ofta120