Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Figur 9. Vad som karaktäriserar tjänstemännens och frilansarnas arbetsuppgifter.TJÄNSTEMÄNNENArbetsuppgifternas karaktär• Generellt kvalificerade och komplexa: högabstraktionsnivå, lite struktur, skiftande, fordrarhelhetssyn, analys etc• Oklara och förutsägbara, fortlöpanderevideringar• Ger liten eller ingen vägledning i utförande;individuellt ansvar för uppläggning, utförandeoch resultat• Fordrar socialt samspel med andra både interntoch externt t ex för att erhålla nödvändiginformation, projektsamarbete etc• Fordrar fortlöpande lärande; sätta sig in ikunskapsområden, lära nya rutiner etc• Otillräckligt med tid för att hinna med arbetsuppgifterna,höga arbetskravFRILANSARNAArbetsuppgifternas karaktär• Generellt kvalificerade och komplexa, Storvariation rutinmässiga brödfödejobb och merkrävande, stimulerande uppgifter• Ovisshet och kort framförhållning, ojämninnehållslig nivå på uppgifterna• Initieras och utformas helt av dem själva alterhålls från uppdragsgivare• Fordrar socialt samspel med andra, både föranskaffande av uppdrag och för att erhållanödvändig information• Fordrar fortlöpande lärande; sätta sig in iämnesområden, hantera nya situationer ochuppgifter• Otillräckligt betalt för utfört arbete, pressandeav ekonomi och ovisshetDet sociala samspeletSåväl tjänstemännens som frilansarnas arbetsuppgifter fordrade ett ganska stort måttav socialt samspel med andra. För tjänstemännens del handlade det primärt om attinhämta kunskap och information av olika slag, men också om att uppgifterna krävdesamarbete i olika projekt. Det omfattade också gemensamma beslutsprocesser av olikaslag liksom kontakter med avnämare. För frilansarna krävdes utöver informationsinhämtandetockså samspel med andra för att över huvud taget få arbete, dvs kontaktermed uppdragsgivare och andra kollegor som kunde tipsa om och rekommendera demför jobb. För dem var interaktionen följaktligen nödvändig inte bara för att utföraarbetet utan också i själva anskaffandet. Förutsättningarna för det sociala samspeletskiljde sig i övrigt åtminstone på vissa punkter ganska väsentligt mellan frilansarnaoch tjänstemännen. Majoriteten av frilansarna hade till skillnad från tjänstemännen t exinte några stadigvarande arbetskamrater: nästan två tredjedelar arbetade vanligtvis heltensamma. För frilansarna utgjorde detta således ytterligare ett område som de vartvungna att organisera helt på egen hand. I detta avseende fanns uttalade strategier förhur de valde respektive valde bort vilka de arbetade med, vilket medförde att derassamarbetsrelationer fick en speciell prägel av vänskapsliknande karaktär.Att slippa arbetskamrater framhölls i e-postsvaren av många som en stor fördel medatt arbeta på frilansbasis. Å andra sidan lyftes ensamheten fram som en av de störstanackdelarna. Liknande tendenser återfanns bland tjänstemännen, om än inte i sammautsträckning. Även de betonande fördelarna med att kunna sitta hemma och arbetamed uppgifter som t ex krävde koncentration utan att bli störda av kollegor, samtidigtsom många beskrev att de upplevde hemarbetet som ensamt. Två femtedelar avtjänstemännen uppgav t ex att relationen till arbetskamraterna hade försämrats genom108