Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Trots detta tycks inte tjänstemännen uppleva någon påtaglig förändring i relationen tillsina kollegor efter distansarbetets införande; 74% uppgav att det socialakontaktmönstret i arbetet inte hade förändrats genom distansarbetet, och en lika storandel angav att också mötestätheten var densamma. Vad gäller mer informella socialaarbetsmönster tycktes de dock uppleva vissa förändringar gentemot hur det var innandistansarbetet infördes; 42% uppgav t ex att de deltog mindre än tidigare igemensamma fikapauser, luncher och andra sociala aktiviteter på arbetsplatsen.Skillnaderna var här stora mellan å ena sidan de den administrativa personalen och åandra sidan handläggarna och cheferna. Bland cheferna var det endast 13% som varjedag deltog i gemensamma fikapauser eller andra aktiviteter på arbetsplatsen mot 62%av den administrativa personalen. Bland handläggarna deltog 32%, i den här typen avsociala aktiviteter varje dag. Vad gäller deltagandet i sådant som formella, schemalagdamöten på arbetsplatsen var det å andra sidan cheferna som utmärkte siggentemot de andra befattningsgrupperna. Drygt en tredjedel (36%) uppgav att denästan varje dag deltog i möten på arbetsplatsen. Bland handläggarna och denadministrativa personalen var det endast 4% respektive 9% som deltog i den härformen av schemalagda möten lika ofta.Tabell 10. Procentuell fördelning av i vilken utsträckning tjänstemännen deltar i sociala aktiviteter ochmöten på myndigheten.Deltar en till några ggr/vecka i gemensamma sociala aktiviteter på 43% (n=106)myndigheten (fikapauser, luncher etc)Deltar nästan varje dag i gemensamma sociala aktiviteter på 37% (n=106)myndigheten (fikapauser, luncher etc)Deltar en till några ggr/vecka i regelbundna (schemalagda) möten 79% (n=104)på myndighetenDeltar nästan varje dag i regelbundna (schemalagda) möten 11% (n=104)på myndighetenDen informella baksidanAtt det sociala samspelet på ett mer formellt plan förefaller fungera tämligen väl t exmed avseende på erfarenhetsutbyte och informationsspridning skulle kunna förståsmot bakgrund av de samspelsmönster som visar sig i materialet. Istället fördirektkontakt med kollegor eller andra personer inom nätverken interageradetjänstemännen på andra sätt och via andra kanaler. Att t ex få tag på information somansågs nödvändig för att kunna utföra arbetet skedde främst via e-post och formellamöten, och inte genom direktkontakt med kollegor. En stor andel anställda ingick somredovisats ovan även i någon form av nätverk. Men det fanns också brister ochproblem rörande det sociala samspelet på myndigheten. Även om dessa framföralltåterfanns på ett informellt plan framstod de i intervjuerna få påtagliga konsekvenserför arbetet.72