Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

ärendehantering som gällde på myndigheten föreföll utgöra något slags ram somarbetet anpassades efter:Deadlines är vi ju tvungna att hålla, och ibland kan man vara lite frustrerad över attman aldrig har tid utan måste anpassa sig till att vissa datum gäller. I det stora helatycker jag ändå att man har ganska stor frihet i hur man lägger upp arbetet, mensedan så måste det ju ändå går via en beslutsprocedur. Men det beror ju påmyndigheten och på hur man beslutar i myndigheten. Men nu har jag uppfattat attde har mer synpunkter än vad man hade tidigare på vårt material. Så på det sättetmåste man ju följa det man får från ledningen. Och det har väl blivit mer så, menjust när man håller på och lägger upp arbetet och så där, då är det ju väldigt fritt.Det läggs ju mycket ansvar på en som jag tycker är positivt. Man får ett problem såfår man lösa det.I allmänhet hade handläggarna tydligt ha klart för sig när och var olika sysslor bästutfördes, liksom vilka olika forum och dagar som lämpade sig för olika aktiviteter.Vanligt var t ex att sitta hemma med olika typer av skrivuppgifter som krävdekoncentration, men det handlade också om att veta när de var tvungna att vara på platsför att ha möjlighet att träffa sina kollegor. Så här berättade en av handläggarna om hurhon lade upp en arbetsvecka:Två dagar räknar jag med att vara i Eskilstuna. Och jag försöker alltid vara där påfredagar, för då är det tomt och då hinner vi prata med varandra inom gruppen, medmina administratörer. På tisdagar är det så pressat så det är en stress utan dess like,så då hinner man ingenting. Vi är tre som jobbar tillsammans och vi hinner liksomaldrig prata med varandra. Tisdagar är ju en beordrad dag att vara på jobbet, och dåär det avdelningsmöte och andra möten hela dagen, så då hinner vi inte träffas. Såden här konstellationen att åka på fredagar passar bra eftersom det är så lugnt då.Vad det tycks handla om är ett kontinuerligt organiserande och planerande av arbetetutifrån vissa fasta punkter och betydelsefulla aspekter i det egna livet. Dettaplanerande föreföll ske både som en mer medveten, fristående aktivitet och som ettmer ”omedvetet” ständigt närvarande inslag i arbetet:Nä, alltså, jag sätter mig ju inte ner på måndag förmiddag och planerar veckansarbete. Ofta tycker jag att min planering är på fritiden. Mer någon slags mentalförberedelse att imorgon ska jag göra det och det, så jag har det klart för mig. Jagvet inte om jag har något slags behov av att veta vad jag ska göra, kontrollbehov.En annan handläggare menade att hon borde bli bättre på den övergripande ochkonkreta planeringen av arbetet:Jag är lite dålig på att planera, jag skulle göra mera. När jag t ex går hem om jaghar varit i Eskilstuna på måndag och tisdag måste jag verkligen tänka. Då borde jagha tänkt igenom allting för veckan för då dröjer det till nästa måndag tills jag är påplats. Det där tycker jag är lite svårt. Men jag har lärt mig under tiden. I börjantyckte jag det var jättesvårt, då måste jag verkligen tänka innan jag började packaihop inför tågresan hem. Men nu har man mer material hemma så man klarar sig,66