Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

imligaste livsstrategin. Turisterna har på detta sätt vad han kallar situationskontroll,dvs möjlighet att välja med vem och vilka delar av omvärlden de vill interagera. Påliknande sätt som Frese och Zapf (1994) skiljer mellan krav på och möjlighet tillbeslutsfattande vad gäller individens kontroll i arbetet, menar Bauman (a.a.) att det ärindividens valmöjligheter som särskiljer turisterna från vagabonder. Det är ocksåvalmöjligheterna som utgör grunden för sociala skillnader i samhället – ju störrevalfrihet desto högre är rangen i den sociala hierarkin.Individualisering och identitetBegreppet individualisering används ofta som en sammanfattande beteckning på deförändringar som lett fram till en ökad fokusering på individen och dennes möjligheteratt själv styra över sitt liv. Enligt tidigare refererande teorier antas individens ursprunginte längre ge en socialt bärande identitet i samhällen som präglas av avtraditionalisering.Istället för den egna socialklassens förutbestämda livsform blir den socialaidentiteten ett resultat av ett självständigt socialt handlande. Vad Giddens (1991) kallardet ”reflexiva jagprojektet” innebär att individen aktivt konstruerar och omskapar sinaidentiteter i interaktion med andra. Detta i sin tur innebär att individen i allt störreutsträckning byter roller. Goffman (1990) använder rollbegreppet för att belysa hurindivider formar sin identitet 12 . En roll beskriver den uppsättning normer, regler ochvärden som begränsar och formar individens handlingsutrymme, dvs utgör den raminom vilken individen agerar snarare än determinerar hennes handlande.De regler som styr detta samspel har enligt Goffman (a.a.) en starkt tvingande kraft,men går samtidigt att laborera med. Det gör att individen måste kunna använda desociala reglerna för att synliggöra och presentera sin identitet på ett sådant sätt attomgivningen accepterar dessa identitetsanspråk. Samtidigt som individen därmedtillskrivs stor kapacitet att överskrida olika regler och gränser, framhåller Goffman(a.a.) hur svårt det är bryta mot de regler och subtila processer som styr handlandet.Samhället bygger med detta synsätt på att individen följer de implicita och explicitaregler som reglerar den sociala interaktionen, och individen är ständigt sysselsatt medatt på olika sätt försöka upprätthålla vissa sociala mönster och skapa stabilitet itillvaron. Grundregeln för det sociala livet är enligt Goffman (a.a.) att individenundviker situationer som kan hota den preliminära jämvikt som upprättats.Identitetsskapandet är en känslig process där det alltid finns en risk att förloradistansen till någon roll och uppgå helt i den. Arbetsnarkomanen t ex är inte längre ettyrkesjag och ett privatjag utan har fastnat i en roll och är sitt arbete.12 Johansson (2000) menar att ett starkt skäl till att Goffmans begreppsbildning fortfarande äranvändbara i studier av samtiden är att han i motsats till de teoretiker som endast fokuserarindividualiseringens konsekvenser pekar på att ritualiseringen av vardagslivet är central förförståelsen av det samtida samhället. Även om Goffmans teorier primärt aldrig syftade till attfånga kulturella förändringar så har hans mikroanalyser av de subtila mekanismer somkännetecknar den moderna människans sociala interaktion bidragit med en rad numera välkändabegrepp i samhällsvetenskapliga analyser av det moderna samhället. Många av de metaforer somGoffman (1990) använde har idag också ersatts med andra socialpsykologiska begrepp. Istället förrollbegreppet talar man idag t ex om identitet och ”dramaturgisk lojalitet” har ersatts av begreppentillit och ontologisk trygghet (Johansson, a.a.).32