Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

att hålla sig ajour med den senaste utvecklingen inom området. Som berörts ovananvändes kontakten med kollegor och sakkunniga utanför myndigheten medvetetockså i avsikt att lära och utveckla de egna kunskaperna. Andra lärstrategier handlandeom att på egen hand ”sitta och fundera och läsa”, vilket fordrade både omfattande ochfortlöpande arbete på grund av kunskapsområdenas bredd och ständiga utveckling:Generellt vad gäller lärandebiten så läser man ju branschtidningar. Man läser omspecifika områden som man har ansvar för, men kanske inte hinner med allt det pådet sätt som man skulle vilja. Eftersom man har så brett område så det går liksominte att läsa 20 branschtidningar varje vecka, utan då får man läsa på breddenistället och försöka sålla lite och ta där det behövs.Även i enkätstudien framgick att tjänstemännen upplevde att de lärde nya saker iarbetet. På frågan om i vilken utsträckning de instämde i att arbetet medförde att dehela tiden lärde sig något nytt var medelvärdet 5,6 på en sjugradig skala 9 . Dettaframhölls huvudsakligen som något mycket positivt, och i flera av intervjuernabetonades det som en av de mest värdefulla kvaliteterna i arbetet. Arbetet liknadesockså vid studier, och en av handläggarna beskrev det som att varje dag var som attsätta sig på skolbänken. En annan handläggare uttryckte sig på följande sätt:Det är ju inte alls som det där som man tänker sig är typiskt för handläggare. Jagtycker nästan att det är som att studera. Det är det som är roligt, att man måste sättasig in i nya grejer.Den här i huvudsak positiva bilden av tjänstemännens lärande står dock inte heltoemotsagd. Ibland förefaller det bli lite för mycket av det goda, och i flera avintervjuerna uttrycktes att det ständiga lärandet också kunde kännas pressande. Trotsatt resultat både från enkäten och handläggarnas utsagor i intervjuerna vittnar om attde upplevde att de hela tiden lärde sig saker i arbetet, framgår samtidigt att utrymmetför kunskapsfördjupning och integrering upplevdes som otillräckligt. Det här tog sig iuttryck dels i ett behov av vidareutbildning inom olika områden, dels av otillräckligtutrymme för integrering och reflektion. Handläggarna uttryckte detta i termer att deinte hade tid att fördjupa sig, att de skulle vilja ”reflektera på ett djupare plan” ochkunna ”backa bak och se helheter” och ”dra slutsatser”. Motsvarande resultat återfannsi enkäten, där det framgick att tjänstemännen i högre grad ägnade sig åt att sätta uppmål för arbetet, planera och genomföra sina planer än att summera, utvärdera ochreflektera över arbetet. Dessa resultat är i sig vare sig speciellt förvånande eller mednödvändighet problematiska. Vad som talar för att det kan utgöra ett problem iförhållande till tjänstemännens lärandemöjligheter, är att de själva upplevde attbalansen mellan dessa faser inte var riktigt tillfredsställande.9 Skattning på sjugradig skala: 1=Instämmer inte alls 7=Instämmer helt och hållet.74