Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

mellan anställd och arbetsgivare. Antalet distansarbetare i Sverige uppskattas då till250 000.I andra svenska studier som sökt kartlägga det flexibla arbetets omfattningkonstateras att ungefär en fjärdedel av de undersökta företagen var flexibla (Edling &Sandberg, 1996; NUTEK, 1996). Flera studier visar också att flexibiliteten iarbetstiden har ökat både i Sverige och internationellt (Aronsson, 2001; Wikman,2000, Kalleberg mfl, 1997). Flexibilitet avser såsom beskrevs ovan också numeriskflexibilitet och tidsflexibilitet, vilket i huvudsak uppnås genom olika anställningsformer.Ett vanligt alternativ till tidsbegränsade anställningar är också att hyra inpersonal och lägga ut tjänster utanför företaget, och antalet bemanningsföretag har desenaste åren både ökat numerärt och spritt sig till allt fler branscher. Både i Sverigeoch internationellt har olika former av tillfälliga, lösa anställningar ökat i omfattningsedan 1980-talet (Aronsson, 2001) I Sverige har andelen med tidsbegränsadeanställningar det senaste decenniet ökat från 10 till 16%, dock med en viss utplaningde senaste åren. Även egenföretagandet ökar, framförallt vad gäller andelentjänsteföretag. I SACO är t ex var tionde medlem egenföretagare på hel- eller deltid,vilket utgör 4,6% av arbetskraften som helhet.Flexibilitetens villkorDet finns idag omfattande forskning inom området flexibelt arbete och arbete pådistans med vitt skilda inriktningar (se t ex Isik, 2002 för översikt). En del studier rörliksom redovisas ovan, kartläggningar av det flexibla arbetets utbredning. Annanforskning har studerat effekterna av de flexibla arbetsformerna, såväl på samhälls- somorganisations- och individnivå, och ytterligare studier har mer managementinriktningoch handlar om strategier för att organisera för flexibilitet och effektivitet. I eninternationell forskningsöversikt (Ellison, 1999) delas forskningsområdet 6 in i sex delområdenmed olika fokus som handlar om definitioner och begreppsbestämningar,organisation och styrning, geografisk utbredning och miljökonsekvenser (t ex minskatresande), organisationskultur och social interaktion, balans mellan arbete och övrigt livsamt hälsa och välbefinnande. I denna översikt framhålls att frågan om informelltlärande i arbetet är ett eftersatt område där det i princip saknas forskning.Litteraturen om flexibla arbeten pekar såsom tidigare berörts både på positiva ochnegativa konsekvenser. Variationerna har till viss del att göra med skillnaderna mellanden mer normativa teoribildningen inom området och de empiriska studier som finnsvad gäller tillämpningen av dessa organisationskoncept. I Piore & Sabels (1984)kontrastering av massproduktionens arbete i relation till det flexibla företagetsarbetsvillkor står t ex det senare underförstått för någonting gott, där samarbete ochväxlingen mellan olika uppgifter anses öka den anställdes engagemang och leda till enuppkvalificering av arbetet. Även Atkinson (1987) och Castells (2000) har en positivsyn på de flexibla organisationskonceptens möjligheter till utveckling.6 I artikeln används begreppet telework i vid bemärkelse för allt arbete som utförs utanför denordinarie arbetsplatsen.13