Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Emotionell kompetensNära besläktat med social kompetens är det under senare år alltmer vanligtförkommande begreppet emotionell kompetens. Sedan Gardners uppmärksammadeteori om de multipla intelligenserna har det utvecklats en rad modeller som meruteslutande handlar om vad som kallas emotionella intelligenser. Bland annatGoleman (2000) har utvecklat en modell 20 av emotionell intelligens som avser attbelysa dessa förmågor i arbetslivet. Emotionell intelligens kan övergripande beskrivassom individens förmåga att observera och styra sina egna och andras känslor, ochutifrån detta använda känslorna för att vägleda tanke och handling. Golemans (a.a.)definition av emotionell intelligens omfattar både sociala och emotionellakompetenser, och i likhet med Gardners teori om personlig intelligens innefattas bådeintra- och interpersonella intelligenser. Emotionell intelligens handlar om individensförmåga att känna igen egna och andras känslor, att motivera sig själv och att hanterabåde egna känslor och relationer till andra. I allmänhet betraktas emotionell intelligenssom en inlärd förmåga som fortsätter att utvecklas allteftersom individen görerfarenheter i livet. Även här får således den sociala och kulturella omgivningen enviktig roll.På snarlikt sätt beskriver Ellström (1992) vad han kallar affektiva, sociala ochpersonlighetsrelaterade förmågor 21 som relaterade till känslomässiga handlingsförutsättningarsom t ex engagemang och värderingar. I flertalet av teorierna framhållsatt emotionell kompetens inte ska betraktas som åtskild från kognitiva förmågor.Tvärtom poängterar t ex Goleman (a.a.) att emotionell kompetens är synergistisk medkognitiv kapacitet. Ju mer komplext och komplicerat arbetet är desto viktigare är denemotionella kompetensen. Detta har bl a att göra med att förmågan att hantera kognitivkomplexitet försämras vid starka känslor som t ex upprördhet. Mot bakgrund av devillkor som enligt tidigare redovisade teorier betraktas utmärka det postmodernaarbets- och samhällslivet framstår den här typen av kompetenser som betydelsefulla.Dels på grund av de emotionella och motivationella faktorernas betydelse för hurindividen utför arbetet, dvs sådant som handlar om individens föreställningar om ochförväntningar på sin egen förmåga (bl a självbild och upplevd handlingskontroll). Delsutifrån ett kontroll- eller styrningsperspektiv, där målstyrning av det slag som blivitvanlig i dagens arbetsliv torde medföra att de ideologiskt-normativa kvalifikationerna(Ellström, 1992), dvs attityder och motivation som har att göra t ex med lojalitet ochkonformitet med organisatoriska värderingar, blir betydelsefulla.20 I Golemans (2000) modell beskrivs 25 olika emotionella kompetenser i olika grupper som var ochen bygger på 5 dimensioner av gemensam underliggande emotionell intelligensförmåga. Självinsikt,självstyrning, motivation, empati och social förmåga är de grundläggande intelligenserna,där de tre första kategoriseras som personlig kompetens (dvs bestämmer hur individen uppträder)och de två sista som social kompetens (bestämmer hur individen hanterar relationer).21Med affektiva faktorer avser Ellström viljemässiga (motivationella) och känslomässiga(emotionella) handlingsförutsättningar såsom till exempel engagemang och värderingar.Personlighetsfaktorer åsyftar handlingsförutsättningar relaterade till personlighetsdrag såsomsjälvförtroende och självuppfattning, och sociala faktorer handlar om olika sociala färdigheter somtill exempel samarbets- och kommunikationsförmåga.39