Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

måste vara på en bestämd plats vid en bestämd tidpunkt. Även om tjänstemännensdistansarbetspolicy innebär krav på tillgänglighet som i viss utsträckning låser dembåde fysiskt och tidsmässigt, medför det generellt ett större oberoende i tid och rum.De mönster som framträder i fallstudierna skulle mot bakgrund av detta kunnabeskrivas i form av en strategisk synkronisering 1 där tid och rum kan samordnas ochanpassas efter behov (Lundmark, 1989). Informations- och kommunikationsteknologinförefaller också påverka uppfattningen av tidsutnyttjandet. I intervjuerna och e-postsvaren finns uttryck som handlar såväl om vikten av att ta vara på tiden som dessknapphet, och både frilansarna och tjänstemännen vittnar om hög arbetsintensitet ochhögt tempo i överföring och inhämtande av information. De beskriver också höga kravpå tillgänglighet såväl vad gäller dem själva och andra som tillgång till informationoch arbetsunderlag. Tid framstår generellt som något värdefullt och samtidigt ständigtotillräcklig – och därmed något som är viktigt att organisera för att kunna nyttja påkvalitetsmässigt bästa och mest effektiva sätt.Med arbetsuppgiften i fokusArbetsuppgiften blir därmed central genom att utgöra det nav kring vilket inte baraarbetet, utan i viss mån också den privata sfären organiseras och anpassas. I de resultatsom presenterades i föregående avsnitt framgick att frilansarnas och tjänstemännensarbetsuppgifter karaktäriseras av ganska hög grad av komplexitet. I båda fallenkännetecknas de av låg grad av struktur och rutinmässighet, fordrar problemlösning avkvalificerat slag och är i många stycken både oförutsägbara och oklara. I teoretiskbelysning synliggörs att denna komplexitet rymmer olika aspekter; dels av ett slag somtraditionellt anses karaktärisera professionella yrken, dels sådana som mer tydligtrelaterar till det flexibla arbetets villkor.Till de ”traditionella” aspekterna hör att tjänstemännens och frilansarnasarbetsuppgifter är komplexa i ett intellektuellt, kognitivt avseende. Med utgångspunkt ide handlingsregleringsteorier som differentierar handlandet i olika kognitivakomplexitets- och medvetandenivåer framstår de i stor utsträckning fordra etthandlande på en kunskapsbaserad nivå (Volpert, 1983). I båda fallen handlar det omproblemhantering och abstrakta uppgifter som i större eller mindre utsträckning fodrarett medvetet analytiskt tänkande. Den kognitiva eller intellektuella komplexiteten iarbetet handlar också om kunskapsintensitet. Informationsflödet ocharbetsuppgifternas karaktär fordrar att de både håller sig uppdaterade och lär sigbehärska nya kunskapsområden. Såväl frilansarna som tjänstemännen uttrycker attarbetet innebär ett ständigt lärande som både handlar om att sätta sig in i nya områdenoch utöka kunskapen, och om att lära om och revidera gammal kunskap. Detta i sin turfordrar en selektiv förmåga att välja bort och kunna välja ut vad som är relevant ochviktigt.1 För att belysa samspel mellan tid och rum urskiljer Lundmark (1989) olika former av tidsnyttjande som har attgöra med frekvens, synkronisering och sekvens. Frekvens handlar om att få plats med så många aktiviteter sommöjligt inom ett bestämt tidsavsnitt, sekvens gäller nödvändigheten av att ordna aktiviteter i en viss följd ochsynkronisering handlar om hur aktiviteter samordnas.119