Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Som frilans har jag främst arbetat med större projektjobb, skrivit läroböcker,artiklar som ingått i temanummer av olika slag, varit redaktör för mindre tidskrifter,gjort enstaka reportage till magasin, språkbearbetat forskningsrapporter på uppdragav olika myndigheter och organisationer o.s.v. Jag uppskattar möjligheten att åtamig så varierande arbetsuppgifter.Vad gäller försörjningen är bilden lite kluven. I enkäten uppgav 56% att de arbetadeför en eller ett fåtal stadiga uppdragsgivare, 31% hade ett tiotal som varierande och 7%var tvungna att hela tiden söka nya uppdragsgivare. Att så många hade regelbundnauppdragsgivare borde kunna tala för ganska god ekonomisk trygghet, men i e-postsvaren framhölls nästan utan undantag just den ekonomiska otryggheten som en avde mest negativa och stressande sidorna med att arbeta som frilans. Ekonomin hängdesom en av dem uttryckte det, över honom som ”ett stort orosmoln”, och även andrabeskrev en ständigt närvarande och underliggande oro för ekonomin:I början var det svårt att slappna av, jag var ständigt rädd för att inte få in tillräckligtmed pengar. Med tiden lär man sig att inte tänka på jobbet och pengarnajämt, men visst finns rädslan där i botten hela tiden.För dem som tidigare haft fast anställning blev skillnaderna med frilanseriet påtagliga,och jämförelsen med den fasta anställningen återkom ofta när det gällde den ekonomiskasituationen:Naturligtvis har friheten ett pris, och det heter ”stress för inkomsten”. Att varaanställd innebär att ha ett skyddsnät som man aldrig har när man jobbar på egenhand. Både psykologiskt och ekonomiskt.Den ekonomiska oro frilansarna uttrycker förefaller vara kopplad till uppdragens längdoch med vilken framförhållning de fick sina uppdrag. Enkätresultaten visade att devanligaste uppdragen var ”korta”, vilket avser uppdrag som tog upp till två veckor.43% uppgav att de huvudsakligen hade den här typen av korta uppdrag. Dessa erhöllsvanligen också med kort varsel; 24%, uppgav att de fick dessa uppdrag med 1 till 3dagars varsel medan 63% fick sina korta uppdrag mellan 1-3 veckor i förväg.Ytterligare ungefär en tredjedel fick sina korta uppdrag med antingen en veckas eller2-3 veckors varsel (30% resp 33%). Att den här typen av korta uppdrag med kortframförhållning skapade ekonomisk osäkerhet och upplevdes som stressande påtaladesockså på olika sätt i e-postsvaren, där en av frilansarna beskrev situationen som”gastkramande”.81