Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

förändrar sin hittillsvarande förståelse. Förändringarna är av mer eller mindre varaktigtslag och avser såväl beteenden som attityder (Ellström, 1992). I förhållande tillkompetensbegreppet avser lärande i avhandlingen de processer där individen reviderartidigare uppfattningar för att bättre kunna hantera de krav som ställs på henne i en visssituation. Med denna utgångspunkt blir därmed frågor om kompetens också förbundetmed frågor om hälsa och upplevd stress.Med denna handlingsteoretiskt orienterade utgångspunkt är individens uppfattning ochtolkning av arbetsvillkoren och uppgifterna avgörande för hur han eller hon kommeratt handla och vad för slags kompetenser som därmed nyttjas och utvecklas. Denkompetens individen utvecklar betraktas i sin tur vara ett resultat av det lärande somsker i utförandet av arbetet. Samspelet mellan individen och omgivningsbetingelsernablir med detta synsätt centralt, och arbete, lärande och handling tätt förbundna.Handling och samspelEnligt Piaget (1972) är det handling som utgör grunden till kunskap, och individenbetraktas kontinuerligt konstruera kunskap i möte med omvärlden. All kunskapsbildninginnefattar med denna utgångspunkt en aspekt av att utveckla nytt samtidigtsom individen lär mot bakgrund av tidigare kunskaper och erfarenheter. Både yttrevillkor och inre kognitiva förutsättningar har betydelse för kunskapsbildningsprocessen.Detta beskrivs av Piaget (a.a.) bl a med hjälp av begreppen ackommodationoch assimilation. Ackommodation betecknar en process där gamla föreställningarförändras när ny kunskap och nya erfarenheter inte stämmer längre, medanassimilation innebär att individen införlivar nya kunskaper och erfarenheter till deföreställningar som redan finns. Kunskapsbildningsprocessen innebär på detta sätt enpendling mellan införlivande och utåtriktade aktiviteter. Genom de erfarenheterindividen gör genom sitt aktiva handlande bygger denne samtidigt upp ett slagstankestrukturer eller kognitiva schematan 1 i sk operationer. En kognitiv struktur utgörsav operationer som relateras till varandra, och utgör tillsammans med handlandet steg ien utvecklingsprocess genom sk transformationer 2 .Detta konstruktivistiska synsätt är en central utgångspunkt i den här presenteradehandlingsteoretiskt inriktade forskningen om lärande. I linje med Piaget (a.a.)betraktas lärandet som en dialektisk process där individens aktiva konstruerande avkunskap är centralt. Det är genom handlande som den konkreta erfarenheten görs och1 För att inte ge intryck av att tänkandet är fast och beständigt utan istället betona det föränderliga ilärandet har Döös (1997) utvecklat begreppet tankenätverk. Med detta begrepp betonas atttankestrukturerna ständigt förändras genom de erfarenheter individen gör genom handlandet. Detbinder också samman kollektiva aspekter med individers kognition genom att synliggöra hurindividers tänkande så att säga kan ”kroka i varandra”, och därmed möjliggör intersubjektivitet.2 Här är också det nära relaterade jämviktsbegreppet av central betydelse, något som av Piaget (1972)beskrivs som både rörligt och permanent. Individen strävar alltid efter balans i relation tillomvärlden (equilibrium), och det är dess motsats, disequilibrium, som driver individen vidare isökandet efter en bättre förståelse med vars hjälp denne kan hantera problem.20