Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

vad omgivningen erbjuder handlar det om egenskaper hos objekt, händelser och platseri förhållande till det egna handlandet. När denne lär sig om normer handlar det omegenskaper hos de egna handlingarna i förhållande till medvetenheten och handlandethos andra 7 . Individen delar följaktligen omgivningens ”affordances” med andra, ochgenom att medvetenheten om dessa erbjudanden delas kan det också uppståkonkurrens.Om socialisation och subjektiveringsprocesserIntressanta paralleller till Gibsons och Reeds teoribildning finns i Foucaults (1982)resonemang om ”governmentality”. Foucault (a.a.) belyser med detta begreppindividens uppfattande av omgivningen i form vad för slags handlande som är möjligt,men med fokus på hur handlingsutrymmet styrs och kontrolleras genom olikamaktrelationer. Begreppet ”governmentality” avser hur individer och grupper isamhället styrs i önskvärd riktning. Att styra, dvs ”to govern”, syftar i den härmeningen på strukturerandet av andras handlingsutrymme (”the possible field of actionof others”). Foucaults (a.a.) utgångspunkt är att människans tillvaro består avkomplexa maktrelationer. Makt och kunskap är förknippade med varandra, och genomatt slå fast vad som är normalt, önskvärt eller nödvändigt skapas diskurser som styrindividens identitets- och verklighetsuppfattning, dvs anger normer som reglerar ochsanktionerar individens agerande.Makt utgör med detta synsätt ett system av handlingar (actions) som föranleder,förenklar eller försvårar och i sin extrema form begränsar eller förbjuder helt 8 .Utmärkande för det moderna samhällets maktutövning är att den inte syftar tillunderkastelse utan till normalitet. Normalitet avser ett agerande i enlighet med denrådande sociala ordningen och socialisation blir med denna utgångspunkt en fråga omreproduktion av normalitet. Diskurserna utgör med Foucaults synsätt ramar som verkarbåde socialt kontrollerande och självdisciplinerande, ofta utan att individen själv ärmedveten om det. På detta sätt är det genom mellanmänsklig påverkan somdisciplineringens yttersta syfte, självdisciplineringen, kan uppnås. Individen blir pådetta sätt också en aktiv medskapare i sin egen disciplinering genom att så att sägasjälv både underkasta sig och vara en del av den rådande diskursen. Detta beskriverFoucault (a.a.) i termer av subjektiveringsprocesser som dels har att göra medberoende, dels av att individen är bunden till sin identitet genom självkontroll ellersamvete.7 Reed (1993) exemplifierar detta på följande sätt: För att ett barn för att lära sig att kakburken är enplats där man gömmer kakor krävs en förståelse för beständighet och placering. Att därutöver lärasig att komma i besittning av kakorna från burken med föräldrarnas tillåtelse fordrar dessutom”social” kunskap om interaktion rörande mat och den sociala klassificeringen av vissa föremål somnågot belönande alternativt förbjudet.8 Flera uttolkare av Foucault poängterar att maktrelationer och diskurser är en hjälp i konstruktionenav verkligheten och att dessa inte ska ses som något negativt och oundvikligt (Burr, 1995;Hörnquist, 1996). Enligt Foucault (1982) ska en maktrelation heller aldrig betraktas som självklar,utan är alltid instabil och föränderlig.26