Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

En grundläggande tanke är att arbetets handlingsutrymme och möjligheter tillegenkontroll har avgörande betydelse för möjligheterna till lärande och utveckling(Hacker, 1985; Volpert, 1989). Vad som gör ett arbete utvecklande har att göra bådemed dess organisation och innehåll, och handlar om hur komplexa och avanceradearbetsuppgifterna är. Arbetets innehållsliga komplexitet avser enligt Kohn (1983) ivilken grad arbetet kräver tankeverksamhet och självständiga avgöranden, och idealetär varierade arbetsuppgifter som fordrar problemlösning 5 . På detta sätt får individenstörre eget ansvar och en mer aktiv roll i arbetet, vilket i sin tur antas ha positivaeffekter för såväl arbetsmotivation som välbefinnande och hälsa (Lennerlöf, 1986).Individens möjligheter att reglera det egna handlandet relateras i mångakontrollteorier (se Ganster & Fusilier, 1989 för översikt) till arbetsuppgiftenskomplexitet och kvalifikationskrav. Frese och Zapf (1994) gör i detta sammanhang enintressant distinktion mellan vad de kallar komplexa och komplicerade arbetsuppgiftergenom att skilja mellan krav och kontroll. Medan komplexa arbetsuppgifter kräverbeslut oavsett om individen vill det eller inte (decision necessities) handlar kontroll ommängden möjligheter till beslut (decision possibilities). Om arbetet präglas av litenförutsägbarhet och låg transparens, eller om komplexiteten i något avseende ärinadekvat karaktäriseras det som komplicerat. Krav på beslut och ställningstagandenbidrar med denna utgångspunkt följaktligen till att göra komplexa uppgifterkomplicerade.Handlingens sekventiella organisation – hur lärandet skerIndividens samspel med omgivningen beskrivs som nämnts ovan också i form av ensekventiell organisering av individers handlingar i olika faser eller cykler (Ellström,1992). Med individen betraktad som en aktiv och meningsskapande varelsekaraktäriseras samspelet av att individen, enskilt eller kollektivt, genom mer ellermindre medvetna handlingar försöker påverka och forma sin omgivning. Handlandetses som målinriktat och individen utformar planer och agerar för att uppnå dessa mål.Ellström (a.a.) urskiljer två faser i detta samspel mellan individ och omgivning. För detförsta en fas som omfattar individens försök att påverka omgivningen i enlighet medsina mål – den så kallade feedforwardfasen. Denna fas omfattar stegen frånformulering av mål och uppgift till utförande av själva handlingen. Detta är ettmedvetet handlande som baseras på analys av olika handlingsalternativ och deraskonsekvenser, och individen handlar på basis av tidigare förvärvade kunskaper ocherfarenheter. Den andra fasen, den sk feedbackfasen, omfattar observationer avhandlingens konsekvenser på omgivningen, vilket i Ellströms (a.a.) handlingscykelinnefattar observation, identifikation och reflektion över erfarenheterna i relation tilluppgiften. Vanligen urskiljs två typer av feedback; dels från uppgiften, dels frånaktörer i den sociala omgivningen. En viktig utgångspunkt i förhållandet mellan5 Kohn och Schooler (1983) har gjort omfattande forskning rörande arbetet och socialisation, ochnyckelbegreppet i deras forskning utgörs av ”substansive complexity of work” (arbetetsinnehållsliga komplexitet). I empiriska studier påvisar de sambandet mellan arbetsuppgifternasmöjlighet till variation och problemlösande och utvecklandet av intellektuella färdigheter.23