Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

som en börda, vilket i viss mån tycks bero på om friheten är självvald eller inte. Somtidigare redovisats gör Bauman (1999) en åtskillnad mellan att inte ha kontroll över sinlivssituation (sk vagabonder) och framtid och ett motstånd mot att vilja inteckna den(ska turister) som är intressant i detta sammanhang. Om den öppenhet inför och iblandrena motviljan inför mer beständiga åtaganden som beskrivs ovan representerarturistens frihet och möjlighet att välja, finns också de som i linje med vagabonden överhuvud taget inte har inte har något val. I resultaten framgå att de som inte valt attfrilansa av egen fri vilja i allmänhet upplevde arbetsvillkoren som mindre gynnsamma.Bland annat hade de lägre genomsnittlig inkomst och fler korta uppdrag. De upplevdedet också svårare att sälja in egna jobb och var generellt också mindre nöjda medbalansen mellan arbete och övrigt liv än de som själva valt att arbeta på frilansbasis.Idealisering och rationaliserandeAtt planering och strategier för arbetet på detta sätt är integrerat med livssituationensom helhet medför inte enbart ett stort ansvar för det praktiska organiserandet. Detinnebär också att individen måste förhålla sig till förpliktelser i form t ex av krav påeffektivitet och produktivitet i relation till sådant är viktigt eller förmånligt för demsjälva. Därmed får individens val och de värderingar de grundas på stor betydelse. Iintervjuerna och e-postsvaren finns en rad exempel på val och våndor som bl a handlarom ställningstaganden och prioriteringar mellan arbetet och familjen, mellan det egnavälbefinnandet och ekonomiska aspekter, eller mellan effektivitet och den egnautvecklingen. Som tidigare redovisats ger detta ofta upphov till konflikter mellanborden, måsten och egna önskningar, dvs mellan å ena sidan personligt relateradevärderingarna och å andra sidan mer systemanpassade värderingar (Habermas, 1988).Ett vanligt sätt att hantera den här formen värdekonflikter eller dissonans är attförändra attityd istället för att faktiskt ändra beteende (Festinger, 1962). De motsägelseri frilansarnas och tjänstemännens uppfattning av arbetet som tidigarebeskrivits kan med denna utgångspunkt förstås som ett slags dissonansreducerandebeteende i form av en idealisering av arbetet. Om frilansarnas och tjänstemännensegna önskemål och föreställningar om arbetet inte överensstämmer med vad denfaktiska situationen kräver kan istället arbetsvillkoren idealiseras genom att andraaspekter av arbetet lyfts fram och lovordas, t ex friheten, altruistiska värderingar, hemoch familj eller den personliga utvecklingen. Därmed kommer de att ligga mer i linjemed individens bild av hur det borde vara. Det egna beteendet kan på detta sätträttfärdigas genom ett slags rationaliserande strategier där de antingen hittar andra skäloch värden eller söker sig till vissa grupperingar och individer för att få bekräftelse pådet egna agerandet.Den dissonans som kommer till uttryck i fallstudierna kan också förstås som enform av kompetenskonflikt. Över- eller underkvalificering anses inom lärandeforskningeni allmänhet leda till obalans med negativa konsekvenser både förutveckling och välbefinnande (Lenneröf, 1986), och framförallt bland frilansarnamärks detta när det gäller egenföretagandet som så att säga är en biprodukt till denfaktiska professionen. Att hela tiden tvingas göra sådant som de inte riktigt behärskar127