Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

III. Tjänstemän vs frilansare – en jämförelseav de två fallenOm överensstämmelser, avvikelser och diskrepanserTvå ”fall”, två helt olika yrken med väsenskilda professionella tillhörigheter och tillikaarbetsformer. Eller…? Med en tillbakablick på föregående sidors beskrivningarframträder flera gemensamma drag i tjänstemännens och frilansarnas arbetsvillkor,handlingsstrategier och samspelsmönster. Förutsättningarna för detta är att betrakta detvå fallen utifrån vad som är avhandlingens locus, dvs som kontexter valda för attbelysa vad som karaktäriserar det flexibla arbetets villkor och hur individen handlarunder dessa betingelser. Mot denna bakgrund, kvar på den inslagna empirinära nivånoch med siktet alltjämt inställt mot att komma ett steg närmare svaret på frågan omvad för kompetens som krävs av individer i flexibla arbeten, sammanfattas och jämförsi följande avsnitt de båda fallen.Arbetets former; de yttre villkoren i tid, rum och organisationOm vi återigen tar utgångspunkt i de yttre villkoren för arbetet så är skillnadernamellan de båda fallen naturligt nog ganska stora. Medan frilansarna helt på egen handvar tvungna att organisera och skapa formerna för sitt arbete var tjänstemännens arbete– hur fria och flexibla de än var i sitt yrkesutövande – inordnat i en organisationsstrukturdär det fanns befintliga ramar för arbetet. Myndighetens mål- ochresultatstyrning fastställde exempelvis vilka arbetsuppgifter som skulle utföras,distansarbetsavtalet reglerade i viss utsträckning deras arbete tidsmässigt och rumsligt,och lagar, föreskrifter och beslutsordningar styrde i viss mån arbetets utförande.Skillnaden i anställningsform, eller rättare sagt skillnaden mellan att som tjänstemännenvara anställda och att som frilansarna vara egenföretagare, innebar också attfrilansarna saknade tillgång till materiella och praktiska resurser av olika slag somingick som en självklar och naturlig del på myndigheten. Teknisk utrustning (telefon,datorer, kopiering etc), datorsupport, administration, städning och arkivering ärexempel på sådant som frilansarna själva var tvungna att sörja för.Tjänstemännen hade genom sin arbetsplats följaktligen ett för givet tagetsammanhang med arbetsuppgifter, tillgång till resurser och uppbackning av ettadministrativt system som inte bara ombesörjde det löpande utan också sådant sompension och försäkringar. Frilansarna i sin tur var själva tvungna att ordna sittekonomiska och sociala skyddsnät, och dessa praktiska och ekonomiska sidor avarbetet upplevdes av de flesta som betungande. Särskilt den affärsmässiga delen, atthela tiden tvingas söka nya uppdragsgivare och ”sälja in sig” upplevdes i stort settgenomgående som negativt. Att inte ha någon fast lön medförde också att mångafrilansare hade en mycket oregelbunden inkomst, vilket i sin tur skapade otrygghet.102