Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

I likhet med Goffmans tankegångar om att individens karaktär och identitet skapasoch formas i det sociala samspelet, utgår även Mead (1970; 1976) i sina teorier från att”jaget” (Self) väsentligen är en social konstruktion. Mead (a.a.) menar att individenendast erfar sig själv indirekt. Upplevelsen av den egna personen är resultatet av attdenne lärt sig och övertagit andras attityder och omdöme om henne. Här finnsparalleller både till Ödmans (1995) resonemang om mentaliteter och Berger ochLuckmanns (1979) syn på signifikanta andra i så måtto att det är betydelsefullapersoners synsätt som införlivas i individens egna attityder och förhållningssätt. Meads(a.a.) relationistiska teori rör emellertid inte enbart samspelet mellan individer, utanomfattar även en relation inom jaget som består av tre begrepp; ”Self” (jag själv), ”I”(Jaget) och ”Me” (mig). Mycket förenklat kan relationen mellan ”I” och ”Me”beskrivas som ett förhållande mellan en aktivt handlande del (jaget betraktat somsubjekt) och en annan del som reflekterar över de egna handlingarna och omvärldensreaktioner på dem. Enligt Allvin (1997) innebär den differentiering och särskiljande avolika handlingspraktiker som beskrivits ovan ett urskiljande av ”I” ifrån ”Me”eftersom individen på detta sätt får olika erfarenheter av sig själv som ett handlandejag. Individualiseringen handlar med detta synsätt om att jaget som en samhällsfunktion(Me) skiljs ut och frikopplas från jaget som personlig identitet (I), dvsindividen i egenskap av ”I” handlar utifrån en medvetenhet om villkoren för sitt egethandlande.Kompetensens komponenterSå här långt har de presenterade teorierna utifrån olika utgångspunkter behandlatrelationen mellan individen och omgivningen, såväl med avseende på villkoren ochhandlandet som på de samspelsprocesser i vilka individens föreställningar om sig självoch omvärlden skapas. Det lärande som sker i dessa samspelprocesser rör somframgått på föregående sidor inte enbart eller kanske ens främst en förändring avbeteenden, utan handlar om förändringar av individens föreställningar, förhållningssättoch attityder. Det som lärs, den kompetens eller kunskap det är fråga om är så att sägainförlivad med individens sätt att leva och förstå världen, och handlar också omförändringar av individers subjektivitet och sociala identitet. I följande avsnittpresenteras teorier som på olika sätt belyser hur resultatet av dessa lärprocesser i formav föreställningar, förhållningssätt och handlande kan förstås i termer av kompetens.Kompetens definieras i avhandlingen som individens potentiella handlingsförmåga irelation till arbetet, och den gemensamma nämnaren i de teorier som här tas upp är attde mer eller mindre explicit utgår ifrån detta synsätt. Sandberg och Targama (1998)talar om kompetens som förståelse av arbetet. Med detta avser de att kompetens intehandlar om kunskaperna eller färdigheterna i sig, utan de som visar sig i och krävs föratt utföra arbetet på ett effektivt sätt. Denna utgångspunkt innebär att individenskunskaper och färdigheter föregås av och är baserad på personens förståelse av sittarbete. De kunskaper och färdigheter en individ utvecklar blir på detta sätt ocksåbunden till dennes förståelse av sin arbetssituation. Förståelse i sin tur är något33