Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

genom sina olikheter samtidigt ett slags ytterligheter i dessa avseenden. Medanmyndighetspersonalen utför sitt arbete inom ramen för en i grunden traditionellbyråkratisk arbetsorganisation där det flexibla arbetssättet omgärdas av regleringar ochutgör någonting ”nytt”, kännetecknas frilansarnas arbete av en självständighet utanstyrning av organisatoriska förutsättningar. I avhandlingen utgörs den primära analysenheten5 i enlighet med tidigare definition av flexibelt arbete av individens villkorunder dessa betingelser.DatainsamlingI båda fallstudierna har data samlats in genom enkäter, och därutöver har ocksåintervjuer respektive frågor via e-post använts. Att blanda kvantitativa och kvalitativadatainsamlingstekniker på detta sätt är inte helt okontroversiellt, och i litteraturenbeskrivs de ömsom helt uteslutande 6 , ömsom kompletterbara (se t ex Bryman, 1997 fördiskussion). I fallstudier är det emellertid ganska vanligt att genom t ex metodtrianguleringkombinera olika metoder för att belysa och kunna ge en så rikbeskrivning som möjligt av de komplexa fenomen som studeras (Patton, 1990). Föravhandlingens vidkommande var det syfte och frågeställningar i kombination medforskningsprojektets explorativa ansats som gjorde det motiverat att samla in data avbåde kvantitativ och kvalitativ karaktär. Frågeställningen fordrar så att säga bådeöverblick och inblick. Medan enkätstudierna syftade till att få en överskådlig bild somkunde synliggöra mönster och belysa skillnader och likheter såväl inom som mellanfallen, var syftet med intervjuerna och e-postfrågorna att få information som kunde geunderlag för förståelse av ett mer ingående och nyansrikt slag.5 Vad som utgör ett ”fall” är inte entydigt, och att definiera detta är av uppenbara skäl en central utgångspunkt ifallstudiens forskningsdesign. Ett fall definieras enligt Yin (1994) av dess analysenhet, och kan vara såvälindivider och organisationer som förändringsprocesser eller andra företeelser och fenomen som inte på någotenkelt sätt låter sig definieras eller avgränsas.6 Det argument som primärt brukar anges som skäl för detta dikotoma synsätt är att kvantitativ och kvalitativmetod har sitt ursprung och är knutna till helt olika vetenskapliga paradigm. Ofta är det således inte självaforskningsstrategin i form av datainsamlings- och analysmetoder som är kärnfrågan i argumentationen, utan deparadigm och världsbilder som finns bakom dessa. Mycket övergripande kan den kvantitativa metoden sägasbygga på en logisk-deduktiv modell och ha ett positivistiskt, objektivt och utfallsorienterat synsätt, medan denkvalitativa metoden bygger på en mer begreppslig-induktiv modell och har ett mer holistiskt, subjektivt ochprocessorienterat synsätt. Dessa paradigm med där tillhörande metod anses av somliga vara varandra heltuteslutande och kan inte under några omständigheter användas tillsammans. Förespråkarna för det merkomplementära synsättet på relationen mellan kvantitativ och kvalitativ metod menar att detta sätt att resonerainte håller och inte heller är fruktbart för att på bästa sätt kunna besvara en forskningsfråga. Det främsta skälettill det är att de förutsättningar eller attribut som respektive paradigm, och därmed metod, tillskrivs inte medlogisk nödvändighet måste tillhöra antingen det ena eller det andra paradigmet, utan kan tillhöra båda. Istället ärdet forskningsfrågan och den kontext i vilken forskningen bedrivs som ska avgöra vilken eller vilka metoder sombör användas.42