Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

eflektion i handling med avseende på att reflektionen skulle vara ett permanent inslagi handlandet. Problemet med detta är enligt Rolf (a.a.) att Schön sätter denprofessionelles reflekterande som han uttrycker det, ”permanent på handlandetskuskbock” (Rolf, 1993, sid 65). Mer rimligt menar han är att betrakta reflektion ihandling det som något som aktiveras då problem uppstår, då individen ställs införnågot oväntat i form av ett slags ”critical-incident”- tänkande.Kognitiva erbjudanden i sociala och kulturella kontexterI likhet med den handlingsregleringsteoretiska teoribildningen är förhållandet mellanindividen och omgivningen centralt också i Gibsons (1979) perceptionsteori. Här ärdet dock individens uppfattning av omgivningen i bemärkelsen vad den erbjuder förmöjligheter till handling som är i fokus. Tanken är att individen konstruerar sinkunskap och förståelse utifrån de erbjudanden om handling (sk affordances) somförhållandena i den sociala, kulturella och fysiska miljön erbjuder. I det miljöpedagogiskaperspektivet 6 (se t ex Löfberg & Ohlsson, 1995; Ohlsson & Döös 1999)är en central utgångspunkt enligt Löfberg (a.a.) att individen ser det som sin uppgift atthandla för att ta del av dessa erbjudanden. Individens handlingar blottlägger på dettasätt vad världen har att erbjuda. Vad det är som framträder betraktas bygga dels påindividens egna kunskaper och erfarenheter, dels på betingelser i omgivningen. Det ärsåledes den uppgiftslösande personen själv som antas relatera olika aspekter avomgivningsbetingelserna till varandra – den anställde utför t ex arbetsuppgifter utifrånsin egen uppfattning av dem. Enligt Reed (1993) är det är individens intentioner sommöjliggör att individen väljer ut ett litet antal av alla de potentiella erbjudanden somfinns tillgängliga i en situation. Genom sitt intentionella handlande riktar individenuppmärksamhet mot vissa omgivningsaspekter och använder dem som villkor för attgenomföra det hon avser. Formandet av intentioner och uppfattandet av erbjudandenutgör således en dialektisk process i vilken sociala begränsningar och kulturellanormer har en avgörande roll.Den kritik som har riktats mot att Gibson alltför ensidigt fokuserat den fysiskamiljön menar Reed (1993) handlar om en felaktigt uppfattad motsättning mellanperception och kognition. Perception utgör det mest basala slaget av kognition och gerkunskap om de grundläggande aspekterna av omgivningen, dvs vad Gibson (a.a.)kallade ”affordances of the environment”. Kognition inrymmer med dennautgångspunkt alla de kapaciteter som kan ge individen kunskap om sin omgivning.Omgivningen i sin tur betraktas som komplex och inkluderar allt ifrån enkla fysiskaobjekt till intrikata mönster av interaktion, ritualer och sociala normer, och Reedutvecklar i sina resonemang betydelsen av dessa. Centralt är bl a att de socialanormerna utgör restriktioner för handlandet, inte för erbjudandena i sig. Lärandet av”affordances” och lärandet av normer är därmed olika processer. När individen lär sig6 Det miljöpedagogiska perspektivet är inriktat mot pedagogisk analys av individens miljö såsomindividen själv skapar betydelse åt den. Lärandet betraktas utgöra en aktivitet som innebärförändring av sättet att tänka och handla. Miljöpedagogiska analyser har främst använts iarbetslivspedagogiska studier, men även för analys av lärvillkor i boendemiljöer och skolmiljöer.25