Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

På liknande sätt beskriver Ödman (1995) vad han kallar för immanent pedagogiksom ett slags osynliga disciplineringsprocesser som genomsyrar samhället. Immanentpedagogik avser enligt Ödman (a.a.) alla de former av omedveten pedagogik somreglerar individens handlande, och liksom hos Foucaults är det normalitet som utgörden referensram utifrån vilken individens handlingar styrs och värderas. Begreppenmentalitet och mentalitetsformering är nära förbundna och belyser individersuppfattning av verkligheten, deras sätt att tänka och handla, som en funktion av denimmanenta pedagogiken (Ödman, a.a.). Mentalitet står således för ett slagsoreflekterade attityder utifrån vilka den enskilde individen definierar verkligheten, somsamtidigt är ett uttryck för de rådande sociala normerna på kollektiv och samhällelignivå.Denna syn på ett slags aktivt införlivande av yttre sociala normer återfinns även iBerger och Luckmanns (1979) resonemang om (sekundär)socialisation. Liksom iHackers (1982) och Volperts (1983) handlingsregleringsteorier antas individenserfarenheter i arbetslivet ha en central roll i sekundärsocialisationen. Utgångspunktenär att människor i samspel med andra och omgivningen skapar och rekonstruerar deföreställningar som utgör den sociala verklighet de lever i. Konstruerandet av dessaföreställningar sker enligt Berger och Luckmann (a.a.) genom tre grundläggandeprocesser: externalisering, objektivering och internalisering. Externalisering handlarom att individen agerar eller ger uttryck för något i samspel med andra som då detuppfattas av dessa andra blir en del av omvärlden, det objektiveras. Detta kan i sin tursedan internaliseras, dvs också bli en del av deras förståelse av omvärlden.Eftersom sekundärsocialisationens verklighet är mindre djupt rotad i medvetandetän primärsocialisationens är den också känsligare för utmaningar i form av andradefinitioner av verkligheten. Vidmakthållandeprocesser av olika slag blir enligt Bergeroch Luckmann (a.a.) därmed centrala. I viss utsträckning vidmakthålls vardagslivetsverklighet genom att konkretiseras i rutiner, och detta menar de, är vad som utgörinstitutionaliseringens innersta väsen. Därutöver måste den ständigt och på nyttbekräftas i individens interaktion och samtal med andra. I detta sammanhang görs enåtskillnad dels mellan signifikanta och mindre signifikanta andra, dels mellan frekvens(hur täta samtalen är) och intensitet i samtalen. Förhållandet mellan dessa beskrivssom dialektiskt – t ex kan en enhälligt negativ identifiering från omgivningens sida ilängden påverka den identifiering som de signifikanta andra svarar för, och påmotsvarande sätt kan samtalens frekvens kompenseras av intensitet om det är långtmellan gångerna.Det moderna arbetets villkor och handlandeHittills har beskrivits ett slags grundläggande handlingsteoretisk plattform med teoriersom belyser hur individer konstruerar föreställningar och förståelse i samspel medomgivningen. I huvudsak är detta teorier som både tar utgångspunkt i och har använtsför att analysera det industrialiserade arbetets stabila och väl avgränsade former. Såvad finns det då för teorier som mer specifikt kan belysa individens villkor och27