Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

på självgående de menade fordrades för att framgångsrikt kunna arbeta somfrilansjournalist tycks i sin tur omfatta olika sidor. Att döma av deras beskrivningarfinns det dels en sida av praktiskt, mer kontrollerande och disciplinerande slag, dels ensom har mer emotionell, känslobetonad karaktär. Vad gäller det senare användes t exord som ”nyfikenhet”, ”lust”, ”oändlig entusiasm”, ”energi”, ”optimism” och”kreativitet”. Den andra sidan handlar om sådant som disciplinering och kontroll,vilket bl a beskrevs i termer av ”självdisciplin”, ”envishet” och ”planerings- ochbeslutsförmåga”. I enkätens index för personligt initiativ framgår också att de själva ihög grad var initiativtagande och drivande (m= 5,1 på en sjugradig skala).Men det var inte enbart egenskaper och förmågor som hade med drivkraft ochinitiativförmåga att göra som de var tvungna att besitta. I enkäten angavs ytterligare enrad olika kompetenser av vitt skilda slag som rörde såväl kognitiv kapacitet ochfunktionella förmågor (t ex ”ämneskunskap”, ”stilistiskt säker”, ”noggrannhet” och”snabbhet”) som social kompetens och mer affektiva kvaliteter. Social kompetens varett begrepp som återkom titt som tätt, liksom ”lyhördhet”, ”förmåga att lyssna”, ochdiverse olika formuleringar som handlande om vikten av att kunna samarbeta. Densociala kompetensen tycks dessutom innefatta en mer funktionell sida som handlar omatt ha ett gott kontaktnät och kunna sälja. När det gäller vad som ovan benämndesaffektiva kvaliteter var det mycket frilansarna hade att leva upp till. ”Oblyg”,”hårdhudad”, ”humor”, ”självförtroende och tilltro till egna förmågan”, ”flexibel”,”anpassningsförmåga”, is i magen” och ”tålamod” är exempel på den här typenkompetenser. Liksom en av frilansarna uttryckte det tycks det som att de skulle varabåde ”trollkonstnärer och supermänniskor”, och uppfattningen att ”stålmannen valt rättyrke” delades av många.När de själva skattade sina kompetenser inom olika områden bedömde de allraflesta sina kunskaper som goda: 93 % tyckte t ex att deras sakkunskaper inom det egnaspecialistområdet var ganska bra, bra eller mycket bra, och 85% upplevdemotsvarande när det gällde generalistkunskaper. Samma sak gällde deras socialakompetens som enligt 92% var ganska bra eller mycket bra. Något mer återhållsammavar de ifråga om sina kunskaper och färdigheter inom IT där 48%, uppgav att devarken var bra eller dåliga, och endast 7% bedömde sina kunskaper inom dettaområdet som mycket bra. 31%, uppgav också att inte var tillfreds med sina kunskaperinom IT. Drygt tre fjärdedelar (78%) angav dock att kraven i arbetet i allmänhetmotsvarade deras kunskaper och färdigheter, och av de 22% som angav att kraven inteöverensstämde var det endast 6% som upplevde dem för höga. Överlag framstod devara ganska trygga i förvissningen om att deras kompetens var värdefull. I enkätenuppgav 81% att de kände till uppdragsgivare eller arbetsgivare där deras kunskaperskulle komma väl till pass, och 75% ansåg att deras yrkeskompetens var efterfrågad avuppdragsgivare och arbetsgivare.98