Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

och även att mycket mer ligger i datorn. Förut var man ju mer beroende av att släpafram och tillbaka, och det gör man ju i och för sig nu också. Men jag fått lite bättrerutin.Planeringen av arbetet var också av mer långsiktigt slag. Drygt en tredjedel avtjänstemännen (36%) uppgav att de i allmänhet planerade sitt liv mellan en till sexmånader framåt, och för 21% sträckte sig planerna mellan sex månader och ett årframåt i tiden. Endast 8% hade mer långsiktiga planer så (1-5 år), och ytterligare 24%,angav att de planerade för högst en månad framåt. Det här återspeglades också iintervjuerna, där handläggarnas beskrivningar sträckte sig från en väldig nära ochkonkret planeringen av typen ”jag organiserar mig på det viset att nu håller jag på meddet här i fem timmar…” till mer övergripande planer för arbetet:Ja, i det stora hela har vi ju en verksamhetsplan som vi följer, och det finns ett antalprojekt som löper och som ska vara klara med deadlines o dyl. Och den ligger juklar och fast. Sedan dyker det ju upp andra saker, idéer och så där. Oftast dyker detupp idéer för nästa år, idéer som jag skulle kunna göra nästa år, projekt ochliknande.Överlappningar och gränssättningOavsett form och framförhållning framgick i intervjuerna att arbetet planeradesständigt och fortlöpande, och anpassades såväl efter de aktuella arbetsuppgifternaskaraktär som arbetssituationen och förhållanden i privatlivet. I detta organiserande avarbetet innefattades således även den privata sfären, och för att få ihop livssituationensom helhet sökte intervjupersonerna på olika sätt pussla ihop arbete och privatliv. Denöverlappning mellan arbete och privatliv som framförallt handläggare och cheferupplevde föreföll vara både på gott och ont. I enkäten framgick att tjänstemännen iallmänhet upplevde att distansarbetet förbättrade den allmänna livstillfredsställelsenjust genom möjligheten att i större utsträckning disponera tiden som de själva önskade.Drygt hälften (54%) uppgav att de var nöjda med sin livssituation när det gälldearbetet, och 69% var nöjda med livssituationen utanför arbetet. Beträffande balansenmellan arbete och övrigt liv uppgav något färre, 44%, att de var nöjda med sinlivssituation. Vad gällde tillfredsställelsen med livssituationen utanför arbetet fannsskillnader mellan å ena sidan den administrativa personalen och å andra sidanhandläggare och chefer, där det var den administrativa personalen som upplevde sinlivssituation som mer tillfredsställande än de båda övriga grupperna.67