Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Bakgrund – en överblick och tillbakablickI följande kapitel ges en bakgrund och inramning till avhandlingens frågeställning.Denna syftar till att ge en överblick av problemområdet, och gör inte anspråk på attvara täckande eller representativ för den rikhaltiga litteratur som behandlar dessafrågor. I tur och ordning belyses det ”goda”, det ”utvecklande” och det flexiblaarbetet, och kapitlet avslutas med en precisering av vad som i avhandlingen avses medflexibla arbeten.Det goda arbetetIntresset för arbetsmiljö och skapandet av gynnsamma arbetsvillkor är ingen nyföreteelse för vår tid. Vad som utgör ett gott arbete har sysselsatt arbetslivsforskareoch fackliga organisationer under decennier. Redan i Taylors (1912/1977) rationelltutformade arbete fanns en vision om det utvecklande goda arbetet. Begreppet ”detgoda arbetet” sägs dock ha myntats i samband med Svenska Metallindustriarbetarförbundetskongress mitten av 1980-talet (Svenska Metallindustriarbetarförbundet,1985). Detta fångades upp och utvecklades av den fackliga sidan till attinkludera även icke industriellt arbete, och till en LO kongress 1991 presenteradesgrunddragen i vad som kallades ”det utvecklande arbetet” (LO, 1991). I analyser avparternas synsätt konstateras att det i allmänhet råder relativt stor överensstämmelseom vad som utgör ett bra arbete, även om de på vissa punkter skiljer sig åt beträffandevilka behov hos individen som arbetet kan eller bör tillfredsställa (se t ex Grenholm1987). Gemensamt för den fackliga sidans uppfattning av arbetets mening, mål ochvärden är att arbetet både bör syfta till välfärd för samhället och vara ett medel förindividuellt självförverkligande. En central och grundläggande tanke ipartsorganisationernas syn på det goda arbetet var att arbetet skulle tillfredsställa vissamänskliga behov, och baserat på forskning och teorier beskrevs vilkaorganisationsprinciper och arbetsvillkor som fordrades för att uppnå detta.I slutet av 1960-talet presenterade Thorsrud och Emery (1969) vad de kallade sex”psykologiska principer” 2 som kännetecknade det goda arbetet. Dessa fick starktgenomslag och har sedan dess utgjort etablerade begrepp inom arbetsmiljöforskningen.Bl a lyftes frihet och kvalifikationskrav fram som centrala förutsättningar, vilket under1970-talet fick stöd i empiriska studier och resultat från stressforskningen (Gardell,1971). Dessa resultat betonade sambandet mellan arbetets organisation och hälsa, därindividens möjlighet till inflytande och egenkontroll liksom balansen mellan2 Thorsrud och Emery (1969) beskrev utifrån en teori om människan sex psykologiska arbetskrav somskulle genomsyra arbetsuppläggning och organisation. Dessa handlande om möjligheter tillkontinuerligt lärande, utrymme för eget beslutsfattande, anseende, mellanmänskligt stöd ochrespekt, förutsättningar att se sammanhang mellan arbetet och omvärlden samt att se arbetetförenligt med en önskvärd framtid.5