Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

eller har intresse av, t ex hantera frågor rörande ekonomi, marknadsföring ellerdatorer, skapar både olust och stress. Det finns också en bristande anpassning som haratt göra med överkvalificering, där många frilansare t ex är frustrerade över att avekonomiska skäl tvingas ta alltför enkla rutinuppdrag. För tjänstemännens del handlarobalansen primärt om otillräcklig kompetens beträffande tekniska och administrativarutiner.En annan aspekt av detta rör deras förväntningar kontra hur arbetet faktiskt gestaltarsig, dvs vad som skulle kunna beskrivas som en obalans mellan personliga ambitioner,upplevd kompetens och verkligheten. Detta kan handla t ex om sådant som att intekunna realisera sina planer, bli förbigången eller motarbetad – något flera avfrilansarna anger som det huvudsakliga skälet till att de lämnat sina fasta anställningar.För somliga lever emellertid inte heller frilanstillvaron upp till deras förställningar, ochdessa personer uttrycker viss bitterhet över att frilanstillvaron inte var så fri somförväntat. Tjänstemännen å andra sidan upplevde snarast det motsatta i samband medutlokaliseringen från Stockholm och distansarbetets införande, där många av derasfarhågor åtminstone initialt kom på skam.Interaktivitet och identitetIdentitet arbete – om individualisering och personiseringGenom att rationalisera och idealisera arbetet kan frilansarna och tjänstemännen ocksåupprätthålla en positiv bild av sig själva. De värdekonflikter som kommer till uttryck ifallstudierna kan på detta sätt också ses som ett slags identitetskonflikt där tendensenatt idealisera arbetet blir ett sätt för den enskilde tjänstemannen och frilansaren attskydda sin självkänsla och självbild. Detta skulle exempelvis kunna handla om att deistället för att erkänna för sig själva och andra att de t ex inte har tillräckligt meduppdrag, tjänar (för) lite pengar eller inte avancerar på det sätt som är förväntat ochönskvärt, lyfter fram andra värden i arbetet och livet.Sociala identiteter kan förstås som en förbindelselänk mellan individens subjektivauppfattning av jaget och den intersubjektiva meningen en grupp har (Berger &Luckmann, 1979; Mead, 1976). I fallstudierna märks framförallt för frilansarnas del attdenna tillhörighet inte med nödvändighet är kopplad till en viss arbetsgemenskap ellerspecifik arbetsplats. Istället är det vanligt att de identifierar sig med andra enskildaindivider och grupperingar som representerar värderingar som överensstämmer medderas egen livssituation eller föreställningar om hur det borde vara. Föräldrarollen ärexempel på en sådan allmängiltig tillhörighet som förkommer både bland frilansarnaoch tjänstemännen. Själva frilansandet tycks också representera en tillhörighet genomett slags kollektivt avståndstagande från etablissemanget. Att inte identifiera sig medsitt arbete i bemärkelsen låta sig uppslukas av och sätta arbetet i första rummet,förefaller vara en central värdering i detta sammanhang. Samtidigt är det just det degör genom att i hög grad identifiera sig med och så att säga vara sitt arbete.Tjänstemännens yrkesidentitet förefaller i allmänhet vara nära förknippad med derasroll som representanter för en statlig myndighet, men även här märks skillnader.Medan somliga mer förbehållslöst axlar rollen som representanter på myndighetens128