Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

handlade om att varva korta och långa uppdrag liksom att variera uppdragsgivare ocholika sorters uppdrag. Det faktum att nästan tre fjärdedelar av frilansarna emellanåtfann sig stå helt utan jobb var ytterligare något som skiljde deras arbetsförhållandenfrån tjänstemännens, och som också krävde planering och strategier för att hantera.Planmässig socialitet och egna arenorEtt annat område där undersökningsdeltagarna hade väl utarbetade strategier rörskapande och upprätthållandet av sociala kontakter. I båda fallen fordrade arbetet iolika avseenden ett ganska omfattande socialt samspel, samtidigt somförutsättningarna för detta varken för frilansarna eller tjänstemännen var de bästa. Förtjänstemännen, som trots allt hade ett befintligt socialt sammanhang via arbetsplatsen,avsåg strategierna primärt ett organiserande av det sociala samspelet med kollegornapå arbetsplatsen. Konkret handlade detta bl a om en systematisk planering av vilkadagar de var på kontoret, vilken vagn i tåget till och från Eskilstuna de satt i,uppdelning av kunskapsområden sinsemellan och regelbundna lunchträffar.Då det var få av frilansarna som hade kollegor i den bemärkelsen att de delade enarbetsplats och/eller arbetade tillsammans med andra frilansjournalister handlade derasstrategier ånyo om att skapa helt egna arenor för möjlighet till samtal, diskussion,idéutbyte, stöd, feedback och allt annat de hade behov av i avsaknad av en traditionellarbetsplats. Här såg strategierna lite olika ut inom frilansgruppen. Medan vissasamarbetade med andra journalister på olika uppdrag, delade somliga lokaler elleringick i frilansgrupper. Andra hade mer privata nätverk där de träffades över lunchereller höll kontakt via e-post och telefon. Även tjänstemännen hade externa mer privatakontaktnät, och då handlade det framförallt om personer som på ett eller annat sätthade kunskaper inom deras specialområde. En aspekt som var utpräglad för frilansarnarör valet av arbetskamrater. I detta avseende tog frilansarna tydligt ställning och gjordeett urval både av vilka de valde och inte valde att arbeta med som gav dessa relationeren mer personlig vänskapsliknande prägel.Utvecklingsstrategier – och invecklande integreringÄven när det gäller lärande och egen utveckling fanns förhållandevis explicitastrategier. Både för frilansarna och tjänstemännen framstår lärandet som en centraldrivkraft i arbetet. I intervjuerna beskrev frilansarna t ex hur sådant som varstimulerande och utvecklande genomgående prioriterades, och att roliga ochutvecklande jobb inte betalade sig tycks vara ett genomgående dilemma som ipraktiken innebar att de ofta tvingades göra val mellan egen förkovran och ekonomisktrygghet. Tjänstemännen tvingades inte på detta sätt göra val som försatte dem i enekonomiskt osäker eller mindre lönsam situation. För deras del handlade det snarareom prioriteringar inom ramen för arbetet, om att en hög arbetsbörda och tidspressställdes mot önskan om fördjupning, egen reflektion eller vidareutbildning.Både intervjuerna med tjänstemännen och frilansarnas e-postsvar indikerar attutveckling och lärande betraktas som en stegvis process, invävt i utförandet av arbetet.Lärandet beskrevs i allmänhet som något som ägde rum i och genom arbetet, vilket114