Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Att den funktionella flexibilitet som t ex Atkinson förespråkar leder till uppkvalificeringav arbeten är emellertid inte lika entydigt i praktiken. Själva konceptetbygger på en rationaliseringsstrategi som handlar om att bättre kunna nyttja bådepersonalen och produktionsapparaten (Isidorsson, 2001). I t ex USA pekar statistik påen rad negativa effekter av den här formen av resurssnåla organisationer som både haratt göra med produktivitet och individuell utveckling. Även i andraforskningsrapporter framhålls att den funktionella flexibilitetens växlingar mellanolika uppgifter kan medföra både ökade prestationskrav och en intensifiering avarbetet som kan upplevas som pressande (Warhurst & Thompson, 1998). Bland annatHärenstam m fl (2000) framhåller att de moderna arbetsorganisationernas utsuddadegränser mellan arbetet och fritid också kan medföra ökad belastning för den enskildeindividen.En australiensisk studie pekar på att de anställda, trots att de själva varit med ochpåverkat utvecklingen inom en verksamhet i riktning mot mer krävandearbetsuppgifter, kände sig stressade (O´Donell m fl, 1998). Detta menar författarnaindikerar att det inte alltid räcker att balansera kontroll och krav eftersom individensätter sig över sina egna fysiska och mentala behov för att försöka anpassa sig ochlyckas under trycket av yttre krav. I en undersökning av övertidsarbetets omfattning(Aronsson & Göransson, 1997) konstateras att övertid är vanligare i samband medarbetsuppgifter som styrs av mål, vilket ses som en följd av att dessa arbeten saknartydliga gränser för arbetes slutförande. Även andra studier pekar på svårigheter attavsluta arbetet på grund av en osäkerhet om de arbetat tillräckligt mycket eller bra(Larsen, 1996). En annan förklaring som ofta framförs till arbetets ökande omfattningär att den nya informationstekniken gör det möjligt att ta med sig arbetet hem ochdärigenom fortsätta arbeta hemifrån efter kontorstid (Forsebäck, 1998).Den flexibla kompetensenVad är det då för kompetens som krävs av individer för att arbeta under dessabetingelser? Som tidigare har påpekats finns få empiriska studier som mer ingåendestuderat kompetens och lärande i flexibla arbeten. I flexibla organisationsformersträcker sig i allmänhet individens ansvar över vitt definierade arbetsområden med enmängd självständiga, kvalificerade arbetsuppgifter (le Grand mfl, 2001), och att dettafordrar självständighet råder stor samstämmighet om i litteraturen. Därutöver varierarbuden om vilka kompetenser eller egenskaper individen bör besitta. Forsebäck (1995)menar t ex att stabilitet, gott självförtroende och en tilltro till den egna förmågan ärviktiga egenskaper. I en studie av Gray m fl (1993) framhålls att individer som arbetarpå distans bör vara disciplinerade, motiverade och kapabla att arbeta med ett minimumav tillsyn. Han eller hon måste också ha förmåga att balansera arbetet med åtaganden ihemmet och vara tidseffektiv. I en annan undersökning (Larsen, 1996) framhållsansvarsfullhet, initiativrikedom och erfarenhet inom yrket som centralt.Vad gäller lärande framhålls i en svensk forskningsöversikt om distansarbete riskenför minskat erfarenhetsutbyte mellan de anställda, bl a på grund av sämre möjlighetertill informationsutbyte av mer informell karaktär (Rapp & Björkegren, 1998). I en14