Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

som i kombination med reflektion medför att individen bygger upp sitt kunnande.Varje erfarenhet bygger på och bär med sig något från tidigare erfarenheter, ochpåverkar på detta sätt den nya erfarenheten. På motsvarande sätt beskrivs inom denhandlingsregleringsteoretiska teoribildningen hur individens kunskaper formas genomde erfarenheter som görs i interaktion med omgivningen. Individer betraktas här somrationellt fungerande varelser som utformar planer och handlar för att uppnå mål.Målformulerandet i sin tur beskrivs som en process där de mål och uppgifter individenuppfattar successivt utkristalliseras och konkretiseras i och genom handling. Genomden feedback individen får på sina handlingar utvecklas kunskaper och föreställningari kontinuerligt pågående lärprocesser, och dessa införlivas efterhand i individenshandlingskompetens. Det är detta som gör att ursprungligen komplicerade handlingarefter hand kan utföras på ett mer automatiserat sätt. Inom handlingsregelringsteorinbeskrivs detta samspel dels utifrån hur individens handlingar styrs eller regleras påolika mentala regleringsnivåer, dels hur samspelet mellan individ och omgivning sker iolika sekventiella faser.Handlingens hierarkiska organisation; om lärande- och kunskapsnivåerEtt grundläggande antagande hämtat från de tyska handlingsregleringsteorierna är atthandlingar kan differentieras i olika komplexitets- och medvetandenivåer, skregleringsnivåer 3 (Hacker, 1982; Volpert, 1983). Det finns ett antal olikahandlingsmodeller som används för analys av individers handlande och lärande iarbetet som i grunden är likartade. Även om antalet regleringsnivåer kan skifta 4 ,urskiljs vanligen tre eller fyra kvalitativt skilda hierarkiskt ordnade nivåer. Principielltgår handlingsregleringsteorin ut på att individen har tre sinsemellan samverkandenivåer för att styra sina handlingar. Den lägsta, färdighetsbaserade nivån innebär attarbetet kan utföras på ett automatiserat sätt, utan eftertanke. På mellannivån, denregelbaserade regleringsnivån, utförs arbetet utifrån mer eller mindre explicit praxisför handlandet, dvs hur man brukar eller borde utföra arbetet. Den högsta (eller nästhögsta beroende på modell) kunskapsbaserade nivån innebär att arbetet fordrarmedvetet analytiskt tänkande. Vissa modeller omfattar också en fjärde nivå som avserett reflektivt handlande på en metakognitiv nivå (se t ex Ellström, 1992; Hacker, 1982;Frese & Zapf, 1994). Det reflektiva handlandet avser enligt Ellström (a.a.) etthandlande baserat på återkommande reflektion över såväl den egna uppgiften ochverksamhetens mål som underliggande värderingar och det egna handlandetsbetydelse.3 I praktiken är det svårt att dra några tydliga gränser mellan dessa nivåer, och kritik har medanledning av detta riktats mot handlingsregleringsmodeller. Döös m fl (2004) menar t ex attnivåerna blandas under arbetet och att individen ibland kan utföra arbete parallellt på flera nivåer:Även Ellström (1992) framhåller att de ska ses som komplementära.4 Rasmussen (1986) urskiljer t ex 3 nivåer (skill-based, rule-based och knowledge-based) medan bl aHackers (1982) och Frese och Zapfs (1994) modell omfattar 4 nivåer (the sensorimotoer-levellevel, the level of flexible action patterns, the intellectual level of action regulation och theheuristic level).21