Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

med att allt mindre i tillvaron kan tas för givet menar bl a Giddens (1991) fordrar ettreflexivt förhållningssätt.Den frånvaro av enhetlighet och stabilitet som avtraditionaliseringen innebärmedför vad som brukar beskrivas som en samtidig differentiering och integrering avolika handlingspraktiker (Habermas, 1988; Weber, 1983) Även om fokus ochbegreppsbildning skiljer sig åt görs vanligen en åtskillnad mellan två olika praktikerdär en mer funktionell eller instrumentell handlingsrationalitet särskiljs från ett socialthandlande med en mer moralisk/etisk handlingsrationalitet 9 . Habermas (1988) gör t exen distinktion mellan vad han kallar system respektive livsvärld för att belysa hurindividen koordinerar sitt handlande och hanterar de livsvillkor som utmärkerkomplexa samhällen. Systemvärld och livsvärld kan sägas representera de skildahandlingsprinciper (attityder) som anläggs antingen för att få saker gjorda eller för attgöra sig förstådd av andra i samhället. Medan livsvärldens handlingar så att säga harett värde i sig och handlar om sådant som t ex individens uppfattningar och relationer,representerar systemet en mer målinriktad, ekonomisk och politisk rationalitet (sevidare t ex Gustavsson, 2000).Om handlingsdomäner och superkomplexitetMed utgångspunkt i handlingsteoretisk teoribildning kan de postmoderna, friaformerna av arbete enligt Ohlsson (2001) beskrivas utifrån tre olika sk handlingsdomäner.Dessa relaterar till arbetets betydelse för individen och sammanhänger medolika typer av handlingsrationalitet 10 . Handlingsdomänerna representerar abstraktaområden som synliggör att individens uppgiftssammanhang, dvs det sammanhang därindividen förstår sin uppgift och utför sina handlingar, i varierande utsträckninginrymmer olika handlingsdomäner. Arbetet omfattar med detta synsätt dels utförandeav handlingar som är riktade mot arbetsuppgiften (den funktionellahandlingsdomänen), dels handlingar som t ex syftar till att följa eller bryta motorganisationens normer (den sociala handlingsdomänen) och dels handlingar somutgörs av val relaterade till förhållandet mellan arbetsliv och privatliv (denexistentiella handlingsdomänen). Den funktionella handlingsdomänen representerarinstrumentella och strategiska rationalitetsformer, och uppmärksammar relationenmellan individens subjektivt uppfattade handlingsutrymme och de objektivaförutsättningar som faktiskt föreligger. Den sociala handlingsdomänen är orienteradmot interaktion och omfattar relationer och organisationskulturella aspekter av arbetet.9Dessa tankegångar med ett särskiljande mellan olika praktiker och handlingsrationaliteterförekommer i en rad teorier, och stödjer sig på en lång vetenskapsfilosofisk tradition som gårtillbaka till Aristoteles och Kant (se t ex Allvin, 1997; Arendt, 1986) . Aristoteles gör t ex endistinktion mellan ”praxis” och ”techne”, där praxis avsåg handlandet såsom ett mål i sig självmedan techne avser ett slags politiskt handlande. Kant skiljer mellan ett handlande i enlighet med”förståndets naturenliga principer”, ett slags teknisk rationalitet och ett handlande i enlighet med”förnuftets princip och viljans autonomi”, ett slags moralisk rationalitet.10 Indelningen i olika handlingsdomäner med tillhörande rationalitetsformer anknyter till Webers(1983) behandling av begreppen målrationalitet och värderationalitet, liksom till Habermas (1984)utvidgning av handlingsteorin genom införandet av begreppen social handling, kommunikativthandlande och kommunikativ handlingsrationalitet.29