Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Tabell 17. Hur nöjda frilansarna är med livssituationen i arbetet, utanför arbetet och balansen mellanarbete och övrigt liv. Procentuell andel som på den femgradiga skalan skattat sin nöjdhetsgrad fyraeller fem (1=Nej, absolut inte nöjd 5=Ja, absolut nöjd).För närvarande nöjd med sin livssituation när det gäller arbetet 52% (n=372)För närvarande nöjd med sin livssituation när det gäller livet utanför arbetet 57% (n=372)För närvarande nöjd med sin livssituation när det gäller balansen mellan 44% (n=371)arbete och övrigt livHur tillfreds de var med sin livssituation och i vilken mån överlappningen upplevdessom negativ relaterade i sin tur till om de frivilligt valt att frilansa eller om de tvingatstill det av arbetsmarknads- eller familjeskäl. De som var missnöjda med balansen i sinlivssituation var också missnöjda med sin arbetssituation, och upplevde bl a att deoftare hade ont om tid och svårare att hålla deadlines. De fick också sina uppdrag medkortare varsel, tog oftare på sig uppdrag av rädsla att förlora jobb och tvingades arbetapå tider som inte passade dem. Även ekonomiskt upplevde de sin situation sämre, bl avad gällde möjligheten att ta ut lika mycket lön varje månad och delta i vidareutbildning.Med vilka – den (a)sociala aspekten av frilansandetFör de flesta innebar frilanstillvaron att de inte hade några stadigvarande arbetskamratereller kollegor. På frågan om de vanligtvis brukade samarbeta med någonsvarade 65% att de för det mesta arbetade helt ensamma. Endast 15% uppgav att de fördet mesta arbetade ihop med samma personer och 12 % arbetade mestadels iprojektform med olika personer. Det här mönstret var tydligt även i e-postsvaren, därdet också framgick att detta både var på gott och på ont. Det onda uttrycktes ikoncentrerad form på följande sätt:Jag arbetar ensam. Det känns dessutom precis så: ensamt.En återkommande synpunkt i e-postsvaren var just avsaknaden av kollegor och önskanom mer social interaktion med andra. Ekonomiska och andra praktiska förhållandenvar ett vanligt skäl till att de arbetade ensamma: ”Jag skulle helst vilja sitta i ettfrilanskontor för att få en vanlig arbetsmiljö och arbetskamrater, men som det ser utjust nu har jag bättre tekniska möjligheter hemma”, skrev en av frilansarna. I flera avutsagorna kom också en kluvenhet till uttryck, där å ena sidan fördelarna och å andrasidan nackdelarna med att arbeta ensam vägdes mot varandra. Vad de som arbetadeensamma framförallt tycktes sakna var dels arbetsgemenskap i form av ett slagstillhörighet och socialt stöd, dels mer arbetsrelaterade möjligheter till t ex feedbackoch arenor för att diskutera arbetet:91