Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

steg. Med utgångspunkt i Hansons (1958) resonemang om yt- och djupstrukturer 10 hardata först analyserats med den mer empiristyrda ansats som syftar till att blottläggaempiriska mönster eller sk ytstrukturer som beskrivs ovan. Därefter har teorier ochbegrepp från den teoretiska referensramen använts för förstå och begripliggöra demönster som framträdde i de empiriska summeringarna. Avsikten med dennaåtskillnad är att synliggöra vad som är databildning av ett mer empirinära slag(ytstrukturer) och vad som är tolkningar av detta utifrån den teoretiska referensramen(djupstrukturer).Konkret har den teoretiska analysen inneburit en successiv tolkningsprocess därteorier och begrepp använts för att belysa och begripliggöra mönster och tendenser iempirin. De teoretiska begreppen har på detta sätt använts som ett slags glasögon somriktat uppmärksamhet mot olika aspekter, dvs i likhet med vad Starrin m fl (1991)kallar spårhundsbegrepp 11 och Patton (1990) beskriver som ”sensitizing concepts”. Dådessa inte ger några definitiva föreskrifter för vad som ska observeras har empirin ochteorin har också kunnat fungera som ömsesidiga korrektiv åt varandra. Begrepp ochmodeller från avhandlingens handlingsteoretiska referensram visade sig t ex inte alltidvara direkt applicerbara eller räcka till för att begripliggöra det som framträdde i deempirinära resultaten. Detta medförde dels ett sökande efter andra förklaringsmodeller,dels till att nya begrepp utvecklandes. Det innebar också att det emellanåt fordrades entillbakagång till obearbetad rådata, tillbaka till statistikfiler och intervjuutskrifter förnya analyser. I syfte att förtydliga och bidra till fördjupad tolkning tillkommer därförviss ny data i redovisningen av de teoretiska tolkningarna i resultatkapitlet som intepresenteras i den empirinära redovisningen av resultaten från fallstudierna.En viktig fråga i anslutning till dessa resonemang rör fallstudieansatsens möjlighetatt göra teoretiska generaliseringar. Detta berör relationen mellan att ”spåra”, attanalysera något utifrån en teori och att generera teori, dvs begreppsanvändning kontrabegreppsbildning. Bland annat Hammersley (1999) ifrågasätter möjligheten att skapateoretiska beskrivningar, och menar att det snarare handlar om ett användande av teori.Beskrivningar kan enligt Hammersley inte vara teorier eftersom de representerarobjekt och händelser i specifika tid-rum kontexter, medan teorier handlar om generellafenomen. Tidigare i avsnittet gjordes en distinktion mellan avhandlingens objekt ochlocus, och genom att på detta sätt identifiera vad som utgör objektet 12 i relation till despecifika kontexterna torde begreppen och de teoretiska beskrivningarna(djupstrukturerna) i resultatkapitlet kunna finna sin plats och motiveras. Med dennautgångspunkt framstår användningen av teorier och av fokuserande begrepp, särskilt10 Resonemanget om yt- och djupstrukturer kommer ursprungligen från Chomsky (1968).11 Medan definitiva begrepp utgör föreskrifter av vad som ska observeras utgör spårhundsbegrepp förslag påriktningen av det fortsatta arbetet. Spårhundsbegrepp är vägledande i sökandeprocessen och mer känsliga förempiriska data än vad definitiva begrepp är. Begreppskonstruktionen hävdas ofta ske på olika sätt vid kvalitativarespektive kvantitativa undersökningar; vid kvalitativa undersökningar är begreppen flytande och mer successivtframväxande medan de vid kvantitativa undersökningar är förkonstruerade och av mer definitiv karaktär (Starrinet al, 1991).12 Det objekt eller generella fenomen som resultaten avser att uttala sig om gäller inte de specifika kontexternasom sådana, utan det ”general universe” (Sjoberg & Nett, 1968) till vilket resultaten ska återföras.50