Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

mån av handlingsregelringsmodellernas kunskapsbaserade och metakognitiva nivåer,men med tillägget och betoningen att den senare också inrymmer inslag av emotionelloch affektiv karaktär. Medan arbetets intellektuella komplexitet på kunskapsbaseradnivå handlar om sådant som att t ex tolka information och analysera orsaker, rörmetanivån ett slags övervakande funktion där egna processer av både kognitivt ochemotionellt slag kontrolleras och värderas. I fallstudierna framstår handlandetutmärkas av ett intimt samspel häremellan, där tonvikt och omfattning förvisso kanvariera men där den metakognitiva regleringsnivån framstår som ett mer eller mindrepermanent inslag i både frilansarna och tjänstemännens handlande.I fallstudierna framträder också tendenser som pekar på en intressant kopplingmellan de två högre regleringsnivåerna och den regelbaserade nivån. Både blandfrilansarna och tjänstemännen finns uttryck för ett slags systematisering ellerrutinisering som synes ha mer att göra med själva uppgiftshanterandet än det specifikaproblemlösandet. Såväl frilansarna som tjänstemännen förefaller ha systematiseradestrategier för hur de ska ta sig an problem och handla t ex i knepiga problemlösningssituationer,även om själva problemet är unikt. Det förefaller följaktligen somatt strategierna för problemlösning kan utföras på en regelbaserad nivå även när självaproblemlösningen är komplex och kräver handlande relaterat till denkunskapsbaserade nivån. Tjänstemännen beskriver exempelvis systematiska strategierför informationsinhämtning och uppdatering, egna nätverk där vissa personergenomgående bistår i specifika ärenden och andra mer personliga strategier för atthantera nya eller problematiska uppgifter. Då handlandet på den regelbaserade nivånbaseras på implicita regler och föreställningar om hur man brukar eller borde göra iolika sammanhang torde frilansarnas och tjänstemännens strategier därmed i hög gradpåverkas av normer och praxis av det slag som tidigare beskrivits. Bland annat Volpert(1983) pekar på hur individen på den här regelbaserade – eller vad han kallar denmellersta perceptuellt begreppsliga nivån – väljer ut ett av flera handlingsalternativ ien situation, och på detta sätt blir exempelvis frågan om vilka ”affordance” ellerhandlingserbjudanden som uppfattas central.”Just in time” – handlande och problemstyrt lärandeDe strategier för problemlösning som beskrivits ovan framstår både för frilansarnasoch tjänstemännens del som en förutsättning för att snabbt och effektivt kunna hanteraolika situationer och problem i det dagliga arbetet. Ett slags ”just in time”- handlandesom under rådande omständigheter förefaller vara i högsta grad ändamålsenligt, ochsom genom betoningen på bemästrande för stunden inte tycks ta upp något störreutrymme för reflektion. Inom handlingsregleringsteorin är graden av aktivitet på dehögre kunskapsbaserade nivåerna avgörande för en uppgifts läropotential. För att ettarbete ska vara utvecklande krävs också en samverkan och balans mellanregleringsnivåerna, eftersom de lägre nivåerna bör överta så mycket som möjligt avdet som lärts och därigenom lämna de kunskapsbaserade och metakognitivaregleringsnivåerna fria att bearbeta nya problem.140