Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

funktion i handlandet – dels för att kunna överblicka och koordinera, dels för att kunnakanalisera fokus och lösa mer specifika uppgifter och problem. Sammantaget förefallerdet mot bakgrund av detta som att också den här formen av flexibla arbetsförhållandenskulle föra med sig en kognitiv upptagenhet, men i dessa sammanhang av ett mermetakognitivt slag.Den goda kompetensen och det ”onda” organiserandetMot bakgrund av de resonemang och tankegångar som framförts synes det inte baravara otillräckligt utvecklad förmåga att hantera det flexibla arbetets betingelser somriskerar att utgöra ett hälsoproblem. Också den metakognitiva upptagenhet sombeskrivs ovan förefaller kunna vara en källa till stress. Om detta fordras emellertidökad kunskap. Frågor om den kognitiva belastningens innehåll och omfattning, vadindividen kan hantera både kort- och långsiktigt framstår angelägna för framtidaarbetslivsforskning, oavsett om det gäller starkt standardiserade eller flexibla arbeten.För det flexibla arbetets vidkommande synes det i detta sammanhang också intressantatt söka begripliggöra hur det kommer sig att individer, trots det handlingsutrymmedessa arbetsformer medför, ändå tenderar att så att säga överbelasta och pressa sigsjälva för hårt.Den teoretiska tolkning av frilansarnas och tjänstemännens subjektiva handlingsutrymmesom presenteras i resultatkapitlet är ett försök att synliggöra hur villkor av ettmer implicit slag kan styra handlandet i avsaknad av yttre reglering. Garrick (1999)beskriver detta ur ett ledningsperspektiv som att de moderna organisationsformernasbehov av självgående medarbetare medför styrning av ett subjektivt slag. Dennapåverkar på ett mer djupgående plan hur individen bör tänka och känna, och beskrivssom ett slags förförelse genom bemyndigande. Personligt ansvar ochhandlingsutrymme ska appellera till individens lojalitet och forma den anställde attvilja prestera och göra sitt bästa – t ex genom att inte vilja ha några avgränsningarmellan arbete och privatliv eller begränsningar i omfattningen av åtagandena. På dettasätt antas individen utveckla önskvärda kvaliteter och attityder som är likställda medorganisationens. Att kunna agera i linje med den här typen av normer eller standardssom råder inom en profession eller organisation kallar Rolf (1993) ”know-how”. Vadsom skiljer kompetens från know-how är förmågan till distansering och reflektion.Medan know-how enligt Rolf (a.a.) handlar om individers förmåga att handla ienlighet med t ex kvalitetskriterier och sociala regler handlar kompetens om förmågaatt kritiskt granska och påverka (förändra) det regelsystem som anger standard förderas praktik.Att arbeta för mycket och pressa sig själv för hårt skulle mot bakgrund av dessaresonemang kunna förstås som att handlandet är anpassat till normativa föreställningarsom på ett samhälleligt eller professionellt plan anger hur individen bör vara för attvara normal, rätt eller t o m framgångsrik i olika sammanhang. Det flexibla arbetetsautonomi framstår således snarare som ett heteronomt 5 , villkorligt handlande, i hög5 Heteronomi betyder att de regler som gäller för t ex en profession eller annan social sammanslutningbestäms utanför detta sammanhang. Begreppet kan också användas om personer som är160