Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

arbetsorganisationernas konsekvenser för den psykiska ohälsan, framhölls problemetav Leif Andersson t ex vara en kompetensfråga (DN Debatt, 20030121). Anderssonspoäng var att den gamla kompetensen inte duger längre, och att det är bristen på nykompetens som skapar stress och ohälsa i dagens arbetsliv. Målstyrningen i sigframhölls som positivt, men istället för den kompetens som dagens medarbetarevanligen har fått genom utbildning och erfarenhet i ett regelstyrt samhälle menarAndersson att det krävs att var och en så att säga ansvarar för sin egen lösning; att dekan sätta upp mål för och bedöma kvaliteten på arbetet och dessutom avgöra vad deorkar med.Det här synsättet är vanligt förekommande och bidrar rimligen till att ytterligareförstärka den individualisering som redan idag är stark i arbetslivet. Risken med dettaär att ännu mer press läggs på individen då det blir hennes fel att inte ha den rättakompetensen, hennes brist att inte orka med eller att inte kunna säga nej. Lärande ochutveckling för att skaffa sig de rätta kompetenserna kan på detta sätt bli ytterligare ettkrav som måste uppfyllas. Det fortlöpande lärande som självförvaltandet innebär, ochsom ytterst sagts handla om individens förmåga att förvalta sin egen kompetens, utgördärmed både en del av problemet och ett sätt att hantera det. För att utveckling skakunna stå för någonting gott förefaller det som att uppmärksamhet istället måste riktasmot arbetets villkor och de intersubjektiva regleringsprocesser i vilka individen formarsin förståelse av arbetet. Detta innebär bl a att implicita förställningar och normer avdet slag som tidigare beskrivits måste synliggöras och kunna utsättas för kritiskgranskning både enskilt och kollektivt. Individen måste så att säga ha insett att hon harsjälvförvaltandet som uppgift innan det är möjligt och kan bli tillåtet att sätta gränsersnarare än status att tänja på dem.Den begreppsram som presenterats i avhandlingen avser också att kunna användassom utgångspunkt för mer praktiknära tillämpning. Dels för att belysa vilkakompetenser som fordras och hur arbetet kan utformas för att främja utvecklandet avdessa, dels i vilka avseenden och inom vilka områden individen behöver eventuelltstöd och vägledning i handlandet. Synliggörandet av de olika handlingsdomänerna ochbalansen däremellan, hur de inverkar på utförandet av arbetet och i vilken utsträckningde överlappar varandra, kan t ex bidra till att begripliggöra arbetets tidsmässigaomfattning och tankemässiga intrång i arbete eller privatliv. Det kan också belysa vadsom utgör möjligheter och hinder relaterade till de olika handlingsdomänerna. Äreventuella problem kopplade till den personliga/sociala handlingsdomänen behövskanske hjälp med tydligare gränsdragning eller sammanhang för kommunikation.Handlar det å andra sidan primärt om faktorer relaterade till den funktionella är detkanske för mycket ansvar eller bristande rutiner som utgör problem. Om än litefrihet riskerar att driva allt fler in i psykisk ohälsa. Syftet var att belysa och problematisera demoderna ledarskapsidealens ”gränslösa” arbetsvillkor och därigenom driva debatten om ohälsa ettsteg längre. Svaren från forskarsamhället lät inte heller vänta på sig. Vass kritik kom bl a frånforskare från Karolinska institutet, där professor Thöres Theorell och fil dr Gabriel Oxenstierna imotsats till detta hävdade att det inte finns någon mörka baksida av friheten. Även på detta inläggföljde en rad genmälen, bl a från VD och leg psykolog Leif Andersson som tyckte sig se attproblemet var en kompetensfråga snarare än en fråga om ledarskapsfilosofi.158