Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

märkligt framstår det mot bakgrund av resultaten från fallstudierna som att de flexiblaarbetsvillkoren generellt skulle fordra åtgärder som handlar om att underlätta ochorganisera för individen att utföra de arbetsuppgifter hon är på arbetet för att göra. Inteenbart för att främja ett prestationsinriktat handlande i verksamhetens syfte, utan ocksåmed den enskilde individens välbefinnande och bästa för ögonen.Det moderna arbetets (o)hälsa: en kompetens- och organiserandefrågaAtt främja välbefinnande skulle mot bakgrund av resonemangen i kapitlet kunnabeskrivas som en organiserandefråga i dubbel bemärkelse. Dels vad gäller attorganisera och skapa förutsättningar för att individen ska kunna utveckla densjälvförvaltande kompetens som fordras för att självständigt kunna utföra arbetet underdessa betingelser. Dels vad gäller att så att säga organisera för stöd i det individuellaorganiserandet för de individer som inte riktigt bemästrar detta på egen hand. Att detinte räcker med handlingsutrymme och eget ansvar för att skapa goda arbetsvillkor ärett genomgående drag i de resonemang som här förts – det måste också finnas förmågaatt hantera de flexibla villkoren. Det finns idag en mängd studier av ohälsan i detmoderna arbetslivet, men det är sällan individens kompetens att hantera de nyaarbetsvillkoren sätts i samband med utfallen i hälsa. Ofta innefattas förvisso pliktskyldigafrågor om huruvida individen lär nytt i arbetet och om det finns utrymme förkompetensutveckling. Problemet med detta är att det vanligen handlar om traditionellavariabler om individens möjligheter till självbestämmande och arbetsuppgifternaskomplexitet som är utformade med utgångspunkt i, och avsedda för, analyser av detindustriella lönearbetets reglerade villkor. Dessutom analyseras ofta dessa frågor försig, utan att sättas i samband med utfall i hälsa.När det väl görs pekar resultaten emellertid på intressanta tendenser. Att t exständigt hög kognitiv belastning kan få hälsomässiga konsekvenser framhålls av Melin(2004) i en artikel om den nya informationsteknikens konsekvenser i skcallcenterverksamhet. I motsats till det flexibla arbetets individuella ansvar ochkomplexitet handlar detta om arbeten med låg komplexitetsgrad. Den kognitivabelastningen utgörs i dessa sammanhang av upprepning, stark styrning och få elleringa moment av problemlösning. Poängen i detta, och som gör resonemanget relevantför det flexibla arbetets vidkommande, är att den konstanta tankemässiga närvaro eller”kognitiva upptagenhet” som arbetet fordrar, försätter individen i ett slags ständigberedskap som gör att olika stressystem i kroppen är påslagna. På liknande sätt, om äninnehållsligt raka motsatsen till de mentala löpande band som Melin (a.a) beskriver,pekar resultaten från avhandlingens fallstudier på en upptagenhet av ett metakognitivtslag. Som beskrivs i resultatkapitlet fordrar de flexibla arbetsförhållandena mer ellermindre konstant tankemässig närvaro i form av ett fortlöpande planerande ochorganiserande. Uppgiftsstrukturen, avtemporaliseringen och de andra villkor sombeskrivs utmärka de flexibla arbetsvillkoren fordrar inte bara förmåga att struktureraarbetet, utan ställer också höga krav på individens förmåga att orientera sig i tillvaronoch reglera det egna handlandet. Självförvaltandets kompetens har tidigare beskrivitssom en metakognitiv kompetens i form av ett slags övervakande och reglerande159