Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

forskningen om vad som skapar en god psykosocial arbetsmiljö generellt tämligensamstämmig, och bygger i väsentliga avseenden vidare på de principer för arbetetsorganisering som lyftes fram i redan Thorsrud och Emerys (1969) teorier. Grovt kantvå dominerande forskningsinriktningar urskiljas: kvalifikationsperspektivet ochstressperspektivet (för överblick se t ex Aronsson, 1987). Gemensamt för de olikateorierna är att de syftar till att kartlägga och ställa upp kriterier för vad som utgörgoda arbetsvillkor. Utgångspunkten är arbetsvillkorens betydelse för individensvälbefinnande och utveckling, och interaktionen mellan individ och omgivning antaspå olika sätt påverka den anställdes fysiska och psykiska välbefinnande ochutveckling. Ytterligare ett gemensamt drag är att välbefinnande och hälsa inte enbartses som frånvaro av ohälsovariabler av fysiskt eller psykosocialt slag. Snararebetraktas det som ett tillstånd av fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande.Generellt avser ett psykologiskt och fysiskt gott arbete ett arbete som är lagomkrävande, dvs som är utmanande utan att skapa stress. Nyckelbegrepp i sammanhangethandlar om balans mellan krav och egenkontroll, varierat arbetsinnehåll och trygghetoch mening. Centralt är också att arbetsuppgifterna bildar en logisk helhet. Dessaaspekter gäller såväl för utveckling på ett psykologiskt plan (dvs kognitiv, social ochemotionell utveckling) som för individens välbefinnande och hälsa. I väsentligaavseenden handlar det goda arbetet följaktligen om vad som gynnar balansen mellananställdas färdigheter och behov och omgivningens krav och möjligheter. Björkmanoch Lundqvist (1981) beskriver tre centrala områden i det goda och utvecklandearbetet, vilka ringar in grundläggande och återkommande teman inom forskningen:kvalifikationsutveckling (lära nytt, självbestämmande), social interaktion (samarbete,social gemenskap) och trygghet (fysiskt, materiellt, emotionellt)En av de i Sverige kanske mest använda modellerna för analys av arbetsvillkorensinverkan på hälsa och välbefinnande är den sk krav-kontroll modellen (Karasek &Theorell, 1990). Modellen bygger på och integrerar två traditioner inom arbetspsykologinsom dels handlar om kvalifikation och beslutsinflytande, dels forskning omstressorer och belastning. Psykisk påfrestande arbetsvillkor och ohälsa antas uppstågenom en obalans mellan arbetets krav och individens handlingsmöjligheter - högakrav och låg egenkontroll genererar stress medan höga krav och hög egenkontrollanses reducera stressen. Det senare kan sägas vara kännetecknande för det godaarbetet. En optimal arbetssituation möjliggör med denna utgångspunkt ett lärande somi sin tur antas ha en långsiktig positiv effekt på individens förmåga att hantera framtidabelastningar (Aronsson, 1983; Lazarus & Folkman, 1984). Modellen söker på dettasätt integrera arbetets kvalifikationskrav och utrymmet för lärande med stress ochhälsa. Beroende på graden av kontroll resulterar höga psykologiska krav antingen i ettaktivt, inlärningsorienterat tillstånd eller en upplevelse av hög belastning. Kravkontrollmodellen har under åren också utsatts för kritik (se t ex Spector, 1998; Jedingm fl 1999), och dess användbarheten i det moderna, flexibla arbetslivet har ifrågasatts(O´Donnell m fl, 1998). Individens möjligheter att reglera det egna handlandet utgören central aspekt också inom den handlingsteoretiska teoribildning som utgöravhandlingens teoretiska grundperspektiv (se vidare Teorikapitlet).7