Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

Synen på de flexibla organisationsformerna som något per definition gott präglaräven mer teoretiska resonemang. En grundläggande utgångspunkt i handlingsteoretisktorienterad forskning är att arbetets innehåll och organisation har avgörande betydelseför individens personliga utveckling och välbefinnande (för översikt se t ex Aronsson,1983), och flexibla arbetsorganisationer med platta strukturer och målstyrning ansesgenerellt främja lärande. Det motsatta gäller för utpräglat hierarkiska organisationervars formaliserade arbetsuppgifter och stark horisontella och vertikala arbetsdelningmed detta synsätt erbjuder ett begränsat handlingsutrymme och därmed ogynnsammaförutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Frågetecknet, den undran som ligger till grund för avhandlingen, handlar om detflexibla arbetets förutsättningar att vara detta goda utvecklande arbete, vilket relaterastill individens kompetens att arbeta under dessa betingelser. Frågan om det goda blirmed denna utgångspunkt följaktligen en fråga om individens förmåga att hantera detflexibla arbetet villkor. Det finns idag omfattande kunskap om kompetens och lärandei arbetslivet. De teorier och modeller som används för att studera detta utgår emellertidi allmänhet från hur individer förvärvar kunskaper och lär sig handla i relation tillkontexter där mål, arbetsuppgifter och andra förutsättningar är givna. Sämre beställt ärdet med empirisk och teoretiskt integrerad forskning som belyser grundläggandefrågor om det flexibla arbetets kompetenskrav och förutsättningar för lärande. För attförstå de motstridiga forskningsresultat som t ex vittnar om att handlingsfriheten ocksåkan innebär ökad arbetsintensitet krävs kunskap som kan begripliggöra det flexiblaarbetets villkor och kompetenskrav. Och det är detta avhandlingen handlar om.Fågan om vad för kompetens som krävs av individer i flexibla arbeten harundersökts inom ramen för ett större forskningsprojekt, Gränslöst arbete –individuella strategier och nya arbetsformer 1 . Projektet som helhet har haft en bredoch explorativa ansats i vilken de psykiska och sociala konsekvenserna av att arbetasjälvständigt under mer eller mindre fria arbetsformer studerats utifrån fyra olikateman: stress och hälsa, arbetsorganisation, balans mellan olika livsområden samtkompetens och lärande. I föreliggande avhandling ingår två av de fallstudier somgenomförts inom projektet. En närmare beskrivning av fallstudierna och vadforskningsprojektet betytt för urval, insamling av data etc i avhandlingsarbetetåterfinns i Metodkapitlet.Avhandlingens uppläggningAvhandlingens uppläggning ser i övrigt ut på följande sätt: I det påföljandeBakgrundskapitlet ges en överblick av vad forskningen säger om det goda arbetetsvillkor och flexibla arbetens utbredning och konsekvenser. Därpå preciserasavhandlingens syfte och frågeställningar. Detta följs av ett Teorikapitel med enpresentation av den i huvudsak handlingsteoretiskt orienterade teoribildning somutgjort glasögon i tolkning av resultaten från fallstudierna. Metodkapitlet inrymmer1 Projektet är ett samarbete mellan Arbetslivsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholmsuniversitet, och finansierades 1997-2000 av Rådet för arbetslivsforskning och Kommunikationsforskningsberedningen,och åren 2001-2004 av FAS.3