Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

handlande i flexibla arbeten? I inledningen av avhandlingen ifrågasattes ett ensidigtanvändande av teorier som utgår från det industriella arbetets reglerande arbetsvillkor ianalys av moderna flexibla arbetsformer. I följande avsnitt presenteras därför teoriersom istället tar utgångspunkt i och har fokus på frånvaron av yttre gränser ochstyrning. Den inre strukturomvandling av arbetet i form av flexibilitet som är föremålför intresse i avhandlingen är i sin tur en konsekvens av genomgripande förändringarpå en samhällelig nivå. Avsnittet innefattar därför också teorier som på ett merövergripande strukturellt plan beskriver vad som kännetecknar samtidens arbets- ochsamhällsliv. Då flexibelt arbete i avhandlingen definieras som arbeten som tillväsentlig del saknar traditionella gränser och avgränsningar för arbete är tanken delsatt detta torde ha relevans i synlig- och begripliggörandet av vad som utmärkerindividens arbetsvillkor och handlande under dessa betingelser. Dels handlar det omatt dessa teorier så att säga visat sig ”översättbara” och applicerbara i tolkning ocksåav arbetets villkor. Även om somliga teorier rör en makronivå med resonemang en avett relativt abstrakt slag framstår de således som betydelsefulla inte bara för att förståden yttre samhällsomvandlingens konsekvenser för arbetets inre strukturer, utan ocksåi synliggörandet av likartade tendenser i arbetet.Handlandets villkorInom den handlingsregleringsteoretiska teoribildning som tidigare redovisats beskrivsarbetsuppgifternas komplexitet sammanhänga med det handlings- och kontrollutrymmeindividen har i arbetet. Mot denna bakgrund skulle de mönsterförändringar iarbetslivet som medför en uppluckring av traditionella objektiva gränser ochstyrsystem i arbetet innebära att individen i stor utsträckning lämnas fri att självutforma sin livs- och arbetsvillkor i stort och smått. Det postindustriella samhället ocharbetslivet beskrivs i allmänhet utmärkas av att det blir alltmer oförutsägbart ochabstrakt till sin karaktär, och dessa utvecklingstendenser beskrivs ofta i termer avavtraditionalisering och individualisering (Bauman, 1999; Beck, 1999; Castells, 1998;Sennett, 1998). Avtraditionalisering betecknar en omvandling av strukturellt ochinstitutionellt slag som innebär att de institutionaliserade strukturer som tidigareutgjorde ett slags ödesbestämda och omedvetna livsvillkor i det postindustriellasamhället istället består av socialt konstituerade normer.Allvin (1997) beskriver detta i relation till samhällets individualisering som att desociala institutionernas handlingsreglerande roll har övertagits av sk ”organisationer”och ”tekniker”. Dessa är av ett funktionellt slag och tillsammans utgör de mer ellermindre ordnade system av handlingsregler som styr individens handlande i enlighetmed de funktioner hon fyller för systemet. Med Kants terminologi skulle dettafunktionella handlande kunna beskrivas som heteronomt, dvs ett villkorligt handlandesom är anpassat till systemets villkor (Allvin, 1997). I arbetet tar sig detta t ex i uttrycki att individen själv tvingas planera, utföra och ta ansvar för sina handlingar. Därmedblir det i större utsträckning individens egen bedömning som ligger till grund förhandlandet. Dessa krav på egna ställningstaganden och beslutsfattande i kombination28