Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

grad reglerat i den form av intersubjektiva processer som tidigare beskrivits varautmärkande för arbetsvillkoren. För att självförvaltandet ska representera någontinggott framstår som tidigare nämnts därmed förmågan att kritiskt kunna förhålla sig tilloch reflektera över de normer som gäller i arbetet och samhället i stort betydelsefull.Först då synes självförvaltandet kunna stå för autonomi snarare än anpassning, ochkompetensen en förmåga att avgränsa och begränsa istället för att arbeta mer ochhårdare.Problematiserande slutsatser och kunskapsbidragAtt synliggöra den här typen av vardagliga påverkansprocesser och villkor som ofta äroreflekterade och tagna för givna är en viktig del i avhandlingens kunskapsbidrag. Inteför att ge ”rätt” svar på hur det ska vara och se ut, utan för att medvetandegöra ochdärmed möjliggöra för människor att förstå, reflektera över och kunna påverka egnaoch andras villkor. Med pedagogik betraktad som en kritiskt orienterad samhällsvetenskapmed inriktning mot människors sociala praktiker får dessa mernyttoinriktade aspekter en betydelsefull roll. Det ger också den fördjupade teoretiskaförståelse som avhandlingen syftar till en förankring och tillämpning i arbetslivet.Genom att belysa och problematisera individens situation på det sätt som gjorts iavhandlingen är målsättningen att kunna bidra såväl till teorin som att i förlängningenge underlag för meningsfulla tillämpningar. Teoretiskt hör kunskapsbidraget hemma iden handlingsteoretiskt orienterade forskning om kompetens i arbetslivet 6 som utgjortavhandlingens teoretiska plattform, och kan närmast beskrivas i form av begreppsutveckling.Begreppen är av det fokuserande slag som beskrevs i metodkapitlet.Tillsammans utgör de en begreppsapparat som, liksom inledningsvis efterlystes,förhoppningsvis kan bidra till att bättre förstå det flexibla arbetets kompetenskrav ochförutsättningar för lärande. De figurer som återfinns i avhandlingen kan beskrivas somett slags visuella koncentrat som syftar till att sammanfatta och åskådliggöra centralaaspekter och begrepp i de teoretiska resonemangen. Att det flexibla arbetets villkorkaraktäriseras av en integrering och differentiering av olika handlingsdomäner somt ex belyses i figur 13, underbyggs i sin tur av resonemang där andra centrala begrepputgörs av uppgiftsstruktur, avtemporalisering och superkomplexitet. På motsvarandeosjälvständig och saknar oberoende. Heteronomi framställs ofta som en negativ företeelse, menRolf (1993) menar att det kan vara värdefullt med en balans mellan det självständiga (autonoma)och det integrerade (heteronoma), såväl när det gäller personer som i sociala sammanhang. Om tex en yrkesgrupp inte utsätts för yttre övervakning finns risken att den ägnar sig mindre åt atttillgodose de eventuella behov som finns i samhället till förmån för mer åt egenyttiga aktiviteter.6 Avhandlingsfrågan och det arbetslivspedagogiska forskningsfält som denna är en del av, ärhemmahörande i den pedagogiska forskning som på engelska benämns ”education”. Till skillnadfrån ”pedagogy” som omfattar forskning om skola och formell utbildning har ”education” envidare innebörd och inrymmer frågor om individens livsvillkor och utvecklingsmöjligheter bådeinom och utanför de institutionaliserade formerna för pedagogisk och social påverkan. Iförhållande till ”utbildning” kan avhandlingen mot bakgrund av detta sägas handla om ”bildning”,där bildning i enlighet med Uljens (1998) förstås som de processer i vilka individens bildas ochbildar sig i förhållande till sociala och kulturella kontexter.161