Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

och tjänstemännens utsagor utifrån kategoriseringen koncentrerats och abstraherats tilltematiska rubriker.I praktiken genomfördes analyserna av intervjuutskrifterna och e-postsvaren i treövergripande steg. Det första steget kan beskrivas som ett slags orientering somsyftade till att skapa förtrogenhet med materialet. Detta innefattade bl a upprepadegenomläsningar för att få en känsla för helheten; ett vändande och vridande där såvälcentrala drag som avvikelser uppmärksammades, och som i sin tur genererade frågorsom ställdes till materialet. I nästa steg vidtog en mer systematisk kategorisering därcitat från intervjuerna och e-postsvaren kategoriserades och sammanställdes i olikagemensamma teman utifrån vad de handlade om. Initialt kategoriserades utsagornamed utgångspunkt i avhandlingens frågeställningar i två huvudteman som handlandeom individernas arbetsvillkor respektive deras hanterande av dessa betingelser iutförandet av arbetet. Inom ramen för dessa grova kategorier urskiljdes sedan temansom abstraherades mer direkt från empirin och speglade de specifika förhållandena irespektive fall. Detta är också anledningen till att disposition och rubriksättning i vissaavseenden skiljer sig åt mellan de båda fallbeskrivningarna i resultatkapitlet.I det tredje steget sammanställdes och ordnades de teman som urskiljts i respektivefall till mer sammanhängande beskrivningar i form av ett slags empiriskasummeringar, eller vad Hanson (1958) kallar ytstrukturer. I anslutning till detta är tvåpåpekanden viktiga. För det första avser mönster i avhandlingen underliggandestrukturer som också innefattar tvetydigheter, motsägelser och avvikelser. Därmed kanmönster representera underliggande strukturer av såväl likhet och överensstämmelsesom av differentiering och variation, och i den fortsatta framställningen är det med deninnebörden mönster används. För det andra gör den empiristyrda ansatsen inte anspråkpå att förmedla ”otolkade”, neutrala data om verkligheten. Även de empiriskasummeringarna betraktas som tolkningsresultat i så måtto att insamlandet ochsammanställningen av data i sig utgör en rekonstruktion och tolkning (Alvesson &Sköldberg, 1994). Inför analysen av intervju- och e-postmaterialet fanns enförförståelse av både empiriskt och teoretiskt slag från enkätstudierna och denteoretiska referensramen.Teoretisk tolkningAnalysen av data från de båda fallstudierna är emellertid inte enbart genomförd medden empirinära ansats som beskrivs ovan, utan omfattar också en teoretisk tolkning avresultaten. Angreppssättet, hur mycket och på vilket sätt data bör tolkas sträcker sig imetodlitteraturen från att låta informantens ord förutsättningslöst tala för sig själv tillatt generera teori. Yin (1994) lyfter fram det teoretiska ramverkets betydelse ifallstudieansatsen, samtidigt som han menar att fallstudier tillåter forskaren attbibehålla karaktären av vad han kallar "real-life"-händelser. För att hantera balansenmellan det empirinära och teoretiskt tolkande, och i ett försök att systematisera denfortlöpande process av tolkningar och omtolkningar som pendlingen mellan empiri ochteori och mellan olika data som analysarbetet inneburit, har analysen delats in i två49