Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

En annan utgångspunkt utgörs av vad som skulle kunna beskrivas som ensystemsyn på vad som utgör ett gott arbete. Med detta synsätt är det inte speciellafaktorer i den psykosociala arbetsmiljön som studeras, utan det system eller den helhetsom dessa tillsammans utgör. Människans välbefinnande och arbetstillfredsställelseavgörs med detta synsätt av en komplex väv av olika sociala, organisatoriska ochsamhälleliga förhållanden. I dessa sammanhang är det individens upplevelse ochföreställningar av arbets- och livsvillkoren som en helhet som framhålls(Csikszentmihalyi, 1990). En av de kanske mest välkända teorierna i sammanhanget ärAntonovsky´s (1987) resonemang om vad han kallar känsla av sammanhang ochmening (”Sense of Coherence”). För att individen ska uppleva sin arbetssituation sommeningsfull, dvs emotionellt och kognitivt begriplig, fordras möjligheter att se helaarbetsprocessen och den egna delen i detta. Meningsfullhet kan på detta sätt betraktassom besläktad med egenkontroll 3 i bemärkelsen att det handlar om individensmöjligheter att påverka arbetet. Hanterbarhet och begriplighet är andra centralafaktorer för upplevelsen av meningsfullhet. Hanterbarhet handlar om att resurserna skavara i paritet med de krav som arbetet ställer, och begriplighet om att erhålla tillräckliginformation för att kunna förutse hur olika arbetssituationer kommer att gestalta sig.Med detta synsätt bör det goda arbetet organiseras så att det främjar arbetssituationensbegriplighet och erbjuda tillräckliga resurser och information för att kunna sätta in detegna arbetet i ett större sammanhang som upplevs som förnuftigt och meningsfullt.Det utvecklande arbetetVisionen om det goda arbetet kan också beskrivas som en vision om det kvalificeradeoch intellektuellt stimulerande arbetet. En grundtanke i det goda arbetet är att denanställde bör göras till aktiv deltagare i arbetets produktionsprocesser. Genom attutforma arbetsuppgifter med höga kvalifikationskrav och genom att öka individensansvar och befogenheter i arbetet är syftet att tillfredsställa dennes behov avintellektuell stimulans. På detta sätt antas också produktionen bli mer effektiv eftersomindividens motivation, engagemang och prestation då förväntas öka. Redan i Thorsrudoch Emerys (1969) teorier, och senare Metalls kriterier för det goda arbetet lyfteslärande fram som betydelsefullt både för individens välbefinnande och organisationensproduktivitet. Möjligheterna till lärande anses i sin tur avhängigt det utrymme föregenkontroll och självbestämmande som finns i arbetssituationen, och flexibla arbetensom lämnar stort handlingsutrymme för den enskilde individen betraktas i allmänhetsom goda ur lärandesynpunkt. Somliga menar till och med att flexibla organisationermed nödvändighet är lärande organisationer (Carnoy, 1997; Grantham, 2000).3 Meningsfullhet är dock inte identiskt med kontrollkonceptet – att ha egenkontroll är inte ennödvändig förutsättning för upplevelsen av kontroll. Antonovsky (1979) kritiserar mångakontrollrelaterade begrepp för att de bortser från arbetets kollektiva karaktär, och därmed attkontroll också kan anförtros åt någon annan som upplevs vara lämplig att bära ansvaret.8