Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

”Åtta till fem” blir nio till nio…Givet dessa yttre betingelsers olikheter är skillnaderna i arbetets utförande i tid ochrum inte så stora som kanske kunde förväntas. I båda fallen utfördes arbetethuvudsakligen under dagtid på vardagar. Detta betyder emellertid inte atttjänstemännens eller frilansarnas arbetstid inskränkte sig till ett traditionellt ”åtta tillfem”-arbetsmönster. Istället visade det sig att såväl tjänstemännen som frilansarnadärutöver ofta arbetade kvällar och helger. Som tidigare redovisats uppgav exempelvisen tredjedel av frilansarna att de arbetade kvällar och helger – dock inte alltid av frivilja eftersom nästan hälften uppgav att de ibland tvingades arbeta tider som intepassade dem. Bland tjänstemännen återfanns ett liknande mönster. De som arbetademest flexibelt i tid och rum, det vill säga cheferna, var också de som arbetade flesttimmar. Deras arbetsmönster gav vid handen att de ofta arbetade på kontoret underkontorstid, men därutöver hemma på kvällar, helger eller under resor. De i tid och rumflexibla arbetsmönster som här framträder, med arbete på kvällar, helger och annanledig tid, tycks i praktiken handla om att arbetet spillder över till den privata sfären ochatt både frilansarna och tjänstemännen helt enkelt arbetar mer. Eller åtminstone hadearbetet närvarande fysiskt eller i tanken. I båda fallen förefaller undersökningsdeltagarnamed viss kontinuitet arbeta på tider och i en omfattning de egentligen inteönskade, främst på grund av för mycket jobb. Detta hade dels att göra med de yttreramarna för arbetet, där t ex ”deadlines” för olika uppgifter tenderade att skapatillfälliga anhopningar av arbete. Dels tycks det handla om svårigheter att sätta gränser,vilket i sin tur hade att göra t ex med osäkerhet beträffande när ett arbete var färdigt,det egna engagemanget och ambitionsnivån eller förändrade förutsättningar de självainte styrde över.Denna överspridning eller integrering av arbetet i den privata sfären är emellertidinte enbart av ondo. Trots att den här typen av tidsmässig och rumslig överlappningförefaller innebära merarbete upplevde både frilansarna och tjänstemännen frihet iarbetet. Bland frilansarna framhölls möjligheten att själv disponera arbetet utifrån egnapreferenser och praktiska förhållanden som den absolut främsta fördelen med attarbeta på frilansbasis, och även tjänstemännen upplevde sitt arbete som tämligen fritt –i enkäten uppgav en majoritet att de själva hade frihet att bestämma både hur arbetetskulle utföras och vad som skulle utföras 13 . Vad gäller arbetets rumsliga utbredninghandlade skillnaden mellan fallen framförallt om att frilansarnas arbete i störreutsträckning utfördes enbart hemifrån, medan tjänstemännen blandade arbete påkontoret med arbete i bostaden. Tjänstemännen hade alla en egen arbetsplats påkontoret i Eskilstuna, och i det distansarbetsavtal som de omfattades av fanns krav påatt vara där minst två dagar i veckan. En stor del av tjänstemännen tycktes dock nyttjade möjligheter arbetet erbjöd att arbeta hemifrån 14 , och nästan två tredjedelar arbetadepå distans minst två dagar i veckan 15 . Bland frilansarna fanns också en grupp som13 96% av tjänstemännen angav att de själva hade frihet att bestämma hur arbetet skulle utföras, och 83% att deockså kunde bestämma vad som skulle utföras.14 58% av tjänstemännen uppgav att de hade arbetsuppgifter som lika bra kunde utföras hemma i bostaden.15 Dvs hörde till kategorierna ”Hembaserade” eller ”Mobila”.103