Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

skillnad från frilansarna har de mycket direkt kommunikation med såväl kollegor somandra personer utanför myndigheten.De gemensamma grundläggande dragen i detta står i någon mening för ett slagsmotsägelse genom att å ena sidan peka på en personlig och å andra sidan eninstrumentell dimension i frilansarnas och tjänstemännens interaktionsmönster. Denpersonliga dimensionen handlar om att de sociala relationerna tycks vara nära knutnatill den enskilde individen, där nätverk och relationer av olika slag ofta har karaktärenav ett slags ”mix” av arbets- och vänskapsrelation. Detta i sin tur innefattar etttydligare val och urval av vilka man samarbetar med som är särskilt påtagligt blandfrilansarna. Dessa vänskapsliknande band speglar ett känslomässigt engagemang iarbetet, och indikerar även att betingelserna i de här flexibla formerna av arbetenskapar behov av vad Giddens (1991) beskriver som ontologisk trygghet.Att frilansarnas och tjänstemännens arbete för med sig ett behov av kontakter ochinteraktion som har att göra med tillhörighet och socialt stöd märks bl a i den känsla avensamhet som uttrycks i fallstudierna. För tjänstemännen har detta primärt att göramed den rent geografiska isolering som distansarbetet för med sig, men för frilansarnasynes problematiken ha en annan klangbotten. I deras fall framträder också ettutanförskap i bemärkelsen avsaknad av tydlig och självklar anknytning till ett störresocialt och samhälleligt sammanhang, eftersom frilanssituationen i viss mån frisätterdem från den typ av kollektiva förankring som en organisation eller arbetsplatserbjuder. Som tidigare beskrivits förefaller det snarast vara själva frilansandet somrepresentera en tillhörighet genom ett avståndstagande till styrande makter ochstrukturer i samhälle och arbetsliv.Valet och urvalet av samarbetspartners och arbetskamrater, och den mer personligakaraktär på relationerna som detta för med sig, uppvisar emellertid också en annan sidaav ett mer instrumentellt slag, där urvalet och de nära relationerna också handlar omnytta och effektivitet. Både bland frilansarna och tjänstemännen finns en medvetenhetoch målsättning såväl vad gäller att välja ut de för egen del bästa och mest kompetentapersonerna, som i vilka sammanhang dessa personer är användbara. Att som förfrilansarnas del inte ingå i en arbetsplats sociala sammanhang medför att de slipperpåtvingade relationer och oönskad interaktion framförallt av informellt slag, vilket desjälva menar gör att de kan arbeta mer effektivt. En annan aspekt är att de genom attinte vara fastlåsta i ett specifikt sammanhang har lättare att avveckla de kontakter sominte är nyttiga och givande och istället söka sig till andra. En intressant tendens ianslutning till detta är att frilansarna inte gör någon egentlig skillnad mellanprofessionella och privata kontakter och nätverk. Det var i princip samma personersom ingick i nätverken men man umgicks med dem på olika sätt och hade olika syftemed kontakterna. Denna mer instrumentella dimension kan också förstås motbakgrund av att deras arbetssituation var sådan att de inte hann, orkade, eller förfrilansarnas del, hade råd att ägna tid åt de mer informella sidor som inte hade direktrelevans för arbetet.131