Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

förändringar i arbetsuppgifternas komplexitet), förändringar i de anställdas kompetens(vad gäller t ex utbildningsnivå och attityder) och faktorer relaterade till IT(standardiserade datorsystem, informationstillgång etc). Slutsatsen som dras är att dekortare lärotiderna inte är resultatet av att arbetet i genomsnitt har blivit mindrekomplext. Tvärtom upplevs arbetet som alltmer komplicerat, men är pg a de modernaorganisationernas arbetsförhållanden trots det förbundet med en kortare inlärningstid.Även om det sk tjänstesamhället enligt bl a Giertz (2002) idag redan är en realitet -nästan fyra femtedelar av alla yrkesverksamma i Sverige återfinns på arbetsplatser somproducerar någon form av tjänster – medför det inte någon automatisk uppgraderingeller entydig likriktning av det svenska arbetslivet. Snarare pekar flera studier på enpolarisering där arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter skiljer sig avsevärt mellanolika arbeten och verksamheter (Giertz, 2002; le Grand, 2001). Denna differentieringmärks även inom ramen för tjänstesektorn, där somliga arbeten präglas av högakompetenskrav och kunskapsintensitet, och andra istället blir alltmer standardiserade.Det flexibla arbetetKriterierna för vad som utgör ett gott utvecklande arbete uppvisar märkbara likhetermed grundläggande drag i det flexibla arbetet. Dessa organisationsformers”tillplattade” hierarkier, decentralisering och målstyrning, bygger i hög grad på detgoda arbetets principer om medskapande, eget ansvar och självständighet.Grundtanken och andemeningen är i väsentliga avseenden också densamma, nämligenatt arbetsorganisationens utformning ska främja såväl individens utveckling ochvälbefinnande som produktivitet och effektivitet. Såväl i Piore och Sabels (1984)modell för det flexibla arbetets produktion som Atkinsons (1985) teori framhålls t exden flexibla arbetsorganisationens allmänna uppkvalificering av arbetet. Men vad äregentligen ett flexibelt arbete? Både i den internationella managementlitteraturen ochden svenska arbetslivsdebatten målas en ljus bild upp med stark tilltro till det flexiblaarbetet (Karlsson & Eriksson, 2000). Ofta används flexibilitetsbegreppet som enmetafor i beskrivningar av det moderna arbetslivets utveckling, och har kommit att bliett slags nyckelbegrepp i vilket många av arbetslivets kärnfrågor koncentreras.Det flexibla arbetets formerBegreppet flexibelt arbete används följaktligen ofta på ett ganska vagt och allmänt sätt,och kan avse allt ifrån organisationsformen och arbetsmarknaden till de anställda ochdet arbete de utför. Ett viktigt klargörande gäller därmed vad flexibiliteten i arbetetavser, och huruvida det är flexibilitet på samhälls-, organisations eller individnivå somåsyftas. Företagens behov av att anpassa sig till föränderliga marknadskrav anges iallmänhet som skälet till att både arbetsorganisationen och de anställda måste varaflexibla. Detta beskrivs av bl a Karlsson och Eriksson (2000) som att företagen harflexibilitet medan de anställda bör vara flexibla. Vad det handlar om här är således tvåskilda typer av flexibilitet där den enes överordning så att säga förutsätter den andresunderordning. Att vara flexibel handlar om anpassningsbarhet, dvs om flexibilitet som11