Det flexibla arbetets villkor – om ... - Lunds universitet

preference” fältet handlar om kollektiva värderingar som ses som önskvärda ellereftersträvansvärda, och som inte innebär moraliska ställningstaganden.Distinktionen mellan ”moral” och ”preference” handlar följaktligen om huruvidavärderingen hör samman med någonting som individen tycker om och finner önskvärteller om den hör ihop med en skyldighet eller plikt att göra vad som är rätt. Isituationer där individen ställs inför motstridiga föreställningar, där t ex den egnaviljan eller värderingarna krockar med vad som förväntas eller fordras i den socialapraktiken uppstår vad Festinger (1962) kallar kognitiv dissonans. Teorier om kognitivdissonans går ut på att individen försöker se till att attityder och beteendenöverensstämmer både inför sig själv och andra. Motsättningar skapar obehag, och somen stressreducerande strategi söker individen på olika sätt reducera detta. Festinger(a.a.) beskriver kognitiv dissonans som ett slags tankekonflikt, och menar att individeni sådana situationer istället för att förändra sitt faktiska beteende istället tenderar attförändra sina attityder. Dissonansteorin betraktar följaktligen individer somrationaliserande snarare än rationella varelser. På motsvarande sätt beskrivs vad somkallas emotionell dissonans när individens känslor inte överensstämmer med deönskade eller erfordrade (Ashkanasy m fl, 2000). I relation till tidigare resonemang omindividers identitetsskapande kan detta dissonansreducerande beteende förstås som ettsätt för individen att upprätthålla en positiv bild av sig själv och därmed skydda sinsjälvkänsla (Goffman, 1994).Affektioner, emotioner och personliga kompetenserSom tidigare nämnts framhålls i de modernare vuxenutvecklingsteorierna ocksåbetydelsen av mer känslomässiga och motivationella aspekter i utvecklingsprocessen(Kegan, 1982; Hagström 2003). Vad som kan beskrivas som emotionella ochpersonliga 17 kompetenser framstår som centrala aspekter för individens förståelse ochhandlande i relation till de högre utvecklingsstadierna. Vad Gardner (1993,1998) kallarpersonliga intelligenser 18 betraktas t ex som en överordnad kapacitet som styr17 Mot slutet av 1960-talet började personligheten framföras som en viktig aspekt i människansprestationsförmåga, då McClelland (1973) presenterade en kontroversiell studie som kom attförändra synen på vad som utgjorde framgångsrika prestationer. McClelland hävdade att det intevar traditionella akademiska meriter och skolbetyg som var utslagsgivande för hur väl människorskulle klara sig i arbetet eller lyckas i livet. Istället framhölls förmågor som självdisciplin,inlevelse- och initiativförmåga som måttet på framgång. Centralt i detta var också att bedömaindividers kompetens med hänsyn till deras specifika uppgifter.18 Gardners teori om multipla intelligenser är ett exempel på en av de sentida teorier om personligaintelligenser som fått starkt genomslag. Intelligens har med Gardners (1993) definition störrelikheter med kompetensbegreppet än den gängse syn på intelligens som uttryckts i psykologisk ochpedagogisk facklitteratur, där detta betraktas som likartade allmänmänskliga intellektuellakapaciteter som objektivt kan mätas med intelligenstester. Intelligens avser enligt Garders (a.a.)synsätt en ”uppsättning problemlösningsverktyg” som gör att individen i olika sammanhang kanlösa reella problem, tackla svårigheter eller framställa produkter, dvs förmågor som är användbaraoch värdefulla i förhållande till det aktuella sammanhanget. Intelligenser bör enligt Gardnerbetraktas som förmågor på en relativt allmängiltig nivå. Att ha en viss intelligens ses som enpotentiell möjlighet, dvs något som individen har möjlighet att använda, men huruvida det faktisktgörs menar Gardner inte är ämnet för hans teori. Han gör här en jämförelse med ”know-how”(underförstådd kunskap om hur man utför en uppgift) och ”know-that” (teoretisk kunskap om vilka37