Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

- Det kan vara oklart vad den sjuke egentligen kan klara p.g.a.bristande tillgång/användning av bra utredningsresurser.- Det är oklart för parterna (försäkringskassan och arbetsgivaren)vem som egentligen har ansvar för vilka typer av utredningaroch för kostnaderna för dessa.- Försäkringskassan har samordningsansvar, men har ofta ontom tid att ägna sig tillräckligt åt fallet och man är rädd för attta över arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.Sjukskrivningstiderna blir ofta långa innan något händer. Ju längretiden går desto mindre är möjligheten till återgång i arbete.Alla aktörer skyller på varandra!För personer som har anställning, men troligen inte kan återgåtill sin arbetsgivare (B)Ansvar och problem är desamma som för grupp A ända fram tillsdet finns en risk för uppsägning av den anställde. Att kommafram till när det finns en sådan risk har dock tagit mycket lång tidp.g.a. av en rad oklarheter i ansvar och regler. Vid risk för uppsägningaktualiseras behovet av insatser från AF tydligare.AMV har ansett att det inte ingår i verkets uppdrag att gå in medinsatser för anställda sjukskrivna. Därmed har möjligheter ochincitament varit små för den sjukskrivne att genom byte av arbetekunna återgå till arbetslivet. En möjlighet till övergång till en nyarbetsgivare kan kräva vägledning, utbildning och praktik, någotsom AMV är bäst på att förmedla. Detta kan vara en förutsättningför att den sjuke ska tillfriskna och för en övergång från ersättningfrån sjukförsäkring till annan försörjning. Övergångenmellan tillstånden anställd respektive arbetssökande har dockvarit förenad med stora problem. Förutom ovanstående inledandeproblem som varit gemensamma för person A och B har ävenföljande problem tillkommit:- Det har varit svårt för den sjuke att våga släppa en anställningoch anmäla sig som arbetslös. Det har varit svårt att se vilkaalternativa möjligheter som kan finnas på arbetsmarknaden.- Det har varit svårt för arbetsgivare att säga upp en person somär sjuk, även om sannolikheten varit liten för återgång. Lagen112