Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

ning och analys är begränsat. Svagheter diskuteras också när detgäller mål- och resultatstyrningen. De gäller t.ex. att underlagetför och analysen av resultatinformationen är bristfälliga och attresultatdialogerna inte fungerar tillfredsställande 8 .Flera inslag i de senare årens förvaltningspolitik, t.ex. renodlingenav myndigheter samt mål- och resultatstyrningen (MoR)har, enligt rapporten, förstärkt sektoriella perspektiv. Sammaiakttagelse gjordes också i flera av de remissvar som lämnats påAnsvarskommitténs första delbetänkande. Problem orsakade avsektorisering är inget specifikt svenskt problem utan diskuterasflitigt även i andra OECD-länder. Kopplingen till resultatstyrningtas även upp i dessa sammanhang. 91.2 Mål- och resultatstyrningenMål- och resultatstyrningen (MoR) har nu verkat som övergripandestyrmodell i över 15 år. Det var två teman som prägladeden diskussion som föregick beslutet att gå över till MoR. Detena var en diskussion i vad mån regeringen och riksdagen överhuvudtaget förmådde styra förvaltningen. Många betraktare hävdadeatt politikerna stod inför ett styrbarhetsproblem. Förvaltningenhade blivit stor och komplex samtidigt som myndigheternahade ett så stort kunskapsövertag att styrbarheten kundesättas i fråga.Det andra temat gällde förutsättningarna för att finansiera denstatliga förvaltningen. Underskottet i statens budget uppgickunder några år på 1980-talet till mer än 10 procent av BNP. Fråganställdes om det var möjligt att längre tillföra förvaltningenalltmer resurser. Det var dags att i stället effektivisera, omprioriteraeller ompröva statliga åtaganden som byggde på politiskabeslut med flera decennier på nacken och som inte längre framstodsom ändamålsenliga. På så sätt skulle utrymme skapas för8 Finansdepartementet, september 2002.9 Se t.ex. Wiring it up. Whitehall´s Management of Cross-cutting Policies andServices, January 2000.23